Marknad Örebro 1
VETENSKAPLIGT FOTO: PRESSBILD Francois Rousse och
Magnus Ögren är två av de forskare som står bakom den nya beräkningsmodellen för smittspridning. SÅ SPRIDS COVID-19 – NY MATEMATISK MODELL KAN LEDA TILL BÄTTRE BESLUT I FRAMTIDEN Transplantation av synceller tillverkade från embryonala stamceller kan återställa förlorad syn. NY STUDIE VISAR ATT EMBRYONALA STAMCELLER KAN ÅTERSTÄLLA FÖRLORAD SYN FOTO: CREATIVE COMMONS/JENS SOLVBERG En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Therapy, visar att transplanterade synceller som tillverkats från embryonala stamceller kan återställa synen. Näthinnans synceller, tappar och stavar, är en typ av nervceller som är nödvändiga för att vi ska kunna se. Sjukdomar som ärftlig näthinnedegeneration och makuladegeneration leder till blindhet när syncellerna dör och kroppen saknar förmåga att ersätta dem. Att framställa och transplantera nya synceller från embryonala stamceller skulle i teorin kunna ersätta förlorade synceller och på så sätt återställa förlorad syn. I en nyligen publicerad vetenskaplig artikel har en forskargrupp ledd av Anders Kvanta och Helder André vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, i samarbete med forskare från Duke National University i Singapore, utvecklat en teknik för att på ett snabbt och effektivt sätt 40 framställa nya synceller från embryonala stamceller. De framställda syncellerna hade stora likheter med vanliga synceller. När cellerna transplanterades till möss överlevde cellerna och kunde bilda nya nervkopplingar med musens egna näthinneceller. Genetiskt blinda möss återfick förmågan att orientera sig i en vattenlabyrint, vilket visar att de transplanterade syncellerna kan återställa förlorad syn. Genom den metod som togs fram för att utveckla synceller från embryonala stamceller var det endast en relativt liten andel av cellerna som bildade synceller och inte heller bildades mogna tappar och stavar utan endast deras förstadier. – Det här är bara ett första steg, men ett mycket lovande sådant. Ju bättre vi blir på att framställa nya synceller från embryonala stamceller, desto bättre kommer synresultatet att bli, förklarar Helder André. – Resultatet av den här studien visar att vi i framtiden kanske kan förhindra blindhet vid ärftlig näthinnedegeneration och makuladegeneration genom att transplantera nya synceller som framställts från stamceller. ® Forskare vid Örebro universitet har varit med och tagit fram en ny matematisk modell för smittspridning under covid-19-pandemin. En modell som även tar hänsyn till super-spridare. – Vår forskning bidrar med nya kunskaper som kan hjälpa beslutsfattare att fatta bättre beslut vid kommande pandemier, säger Magnus Ögren, docent i matematik. Under coronapandemin visade det sig att de befintliga matematiska modeller som finns för infektionssjukdomar ofta gav felaktiga prognoser för hur smittspridningen skulle utvecklas. En välkänd traditionell modell förutspådde till exempel att mer än 60 procent av personerna i en större stad – som Stockholm – skulle insjukna inom loppet av några månader innan pandemin sedan var över. Så blev det inte. – Ändå fick den här typen av resultat från matematiska modeller ofta dramatiska konsekvenser för hur vissa länder valde att tackla pandemin under det första året, berättar Magnus Ögren som är docent i matematik och forskar om matematisk fysik och tillämpad matematik vid Örebro universitet. Han nämner Storbritannien som exempel, där politikerna hastigt tog beslutet att stänga ned hela samhället sedan en forskargrupp publicerat en alarmerande rapport som förutspådde en mycket dramatisk samhällsspridning. – När vi nu tittar i backspegeln ett par år senare har förloppet varit ett helt annat än de dominerande första prognoserna. De matematiska modeller som användes beskriver verkligheten dåligt, vilket kan ha många olika orsaker, säger Magnus Ögren. Tillsammans med forskarkollegor i Lund och Region Gävleborg har Magnus Ögren och postdoc Francois Rousse koncentrerat sig på en ny aspekt för att ta fram en mer korrekt beräkningsmodell för smittspridning. De har valt att titta närmare på vilken roll de så kallade super-spridarna har för smittspridningen. – Super-spridare är personer som sprider smittan vidare till många andra, betydligt fler än vad en genomsnittlig person gör. Personen kanske deltar i en social aktivitet som körsång när den är som mest smittsam eller har ett yrke där den möter många nya människor under en dag. Det kan också vara så att personen har en exceptionellt hög koncentration av viruset. För att få med super-spridarna i den matematiska modellen har forskarna lyft in slumpen i de klassiska modellerna. Resultatet blir en stokastisk differentialekvation. – Eftersom vi hade erfarenhet av att arbeta med sådana ekvationer i helt andra sammanhang blev det möjligt för oss under pandemin att snabbt bidra till nya kunskaper om hur modeller och verklighet hänger samman. Vår förhoppning är att beslutsfattare ska få tillgång till bättre underlag när nästa pandemi kommer, avslutar Magnus Ögren. Forskningsartikeln om den nya beräkningsmodellen har publicerats på den vetenskapliga plattformen Science Direct. . ®