Omtanke 1
Agnes Mellstrand är aktuell med boken ”Psykiatri
för icke-psykiatriker”. Viktigt att veta om psykisk ohälsa Agnes Mellstrand vill lyfta betydelsen av ett bra bemötande Du som arbetar inom socialtjänst, vård och omsorg möter ofta hjälpsökande människor som har det svårt. Agnes Mellstrand, psykolog, vill stärka dig som hjälpare i att skapa goda möten och orka hålla tuffa samtal. Bemötandet är extra viktigt för den som lider av psykisk ohälsa. TEXT JENNY FORS FOTO MARCUS GUSTAFSSON Som professionell har du ett stort ansvar i mötet med människor som har en psykiatrisk problematik. En ökad kunskap om psykiatriska tillstånd gör att du blir tryggare i mötet med personen och denne får ett större förtroende för dig. Agnes Mellstrand är praktiserande psykolog och föreläsare. Hennes kurs ”Psykiatri för icke-psykiatriker” har nu blivit bok. – Alla kan relatera till olika former av psykisk ohälsa. Både privat, att själv eller någon närstående har drabbats, och i sin yrkesroll. Du träffar säkert ofta klienter eller omsorgstagare med psykiskt lidande i någon form. Ofta reagerar vi instinktivt med värme och omsorg när vi möter någon som har det svårt. Jag har stor respekt för alla inom socialt arbete som tar alla de här tuffa samtalen. Jag vill stärka upp er så att ni får mer kraft att orka hålla dessa goda möten, säger hon. Boken beskriver ett hållbart bemötande och praktiska reflektionsverktyg att ha med sig. Dessutom presenteras en översikt av de vanligaste psykiatriska tillstånden, diagnoserna och bemötande som är kopplade till dessa. – Ett bra bemötande gör stor skillnad. Att så ett frö till att skapa en allians är en bra början. Allians är ett bra ord, det visar att man har ett samarbete. Sedan behövs också en metod, men är bemötandet negativt och avståndstagande så når man aldrig ända fram med bara metod. Särskilt vid samsjuklighet behöver personen någon som tror på den. POSTTRAUMATISKT STRESSYNDROM (PTSD) är det många som vet vad det är, men enligt Agnes pratar vi ändå ganska lite om PTSD. En traumatisk händelse som upplevs som livshotande skapar ett lidande hos personen en tid efter att händelsen har ägt rum om det rör sig om PTSD. – Direkt efter omvälvande livshändelser och ett trauma är vi ofta upptagna med att sköta praktiska saker, som till exempel att hitta ett boende om du har flytt från kriget. När allt har lugnat ner sig kan symptomen på PTSD komma upp. Det som händer i Ukraina just nu kan även återuppväcka tidigare trauman hos andra som har drabbats av liknande händelser, säger Agnes. Alla som har utsatts för trauman får inte PTSD, men det kan också ta lång tid innan det bryter ut och då kan det vara svårt att förstå orsaken. Att till exempel våldtäkten för flera år sedan gör att personen nu har fått ångest, sömnsvårigheter eller utmattning. DET BEHÖVER INTE vara liknande upplevelser som triggar igång symptomen. En separation eller andra svåra livskriser kan helt plötsligt ge reaktioner som rädsla, stark ångest, ilska mot sig själv och omvärlden, flashbacks, skuld, skam och depressiva symptom. Tilliten och tryggheten är skadad och man har återigen tappat känslan av kontroll. – Det är viktigt att en person med PTSD får rätt psykologisk hjälp, så du ska inte direkt uppmuntra personen att berätta detaljerat om traumat om du inte är utbildad att ta hand om de reaktioner som kan komma då. Men du ska inte vara rädd för att lyssna till och prata om det, vill personen prata om ett trauma är det bara bra att finnas där och lyssna. Man brukar tala om traumamedvetet bemötande och det är något vi behöver ha koll på. Det handlar om att tillgodose personens behov av www.ssil.se | 43