Advokaten 1
» KOMMERSIELLA TVISTER Medling kan få pajen att v
äxa En lyckad medling mellan tvistande företag kan lösa tvisten och samtidigt rädda samarbetet – till en relativt låg kostnad. Men trots att många prisar metoden går det trögt att få parter att använda den. Vissa menar att det nu är dags att testa obligatorisk medling, som man gjort i andra länder. FOKUS: ADVOKATER SOM MEDLAR M 30 30 edlaren arbetar enbart med beslutsprocessen och har inget eget beslutsmandat, det är vad som skiljer medlaren från domaren. Domaren är beslutande. Där har parterna avhänt sig äganderätten till problemet. Det säger justitierådet Eric M. Runesson. Han var tidigare advokat, och hade då uppdrag som både medlare, skiljeman och ombud i tvister. Medling är, enligt Eric M. Runessons erfarenheter, ofta en bra metod för att lösa kommersiella tvister. Han understryker dock att han talar om det som kallas underlättande medling, till skillnad från utvärderande medling. Medlaren är vid underlättande medling ansvarig för själva strukturen och förhandlingsprocessen, men lämnar inga egna rekommendationer eller förutsägelser om en tänkbar utgång av tvisten i sak. – Det är klart att medlaren kan coacha parterna att hitta en lösning och man kan kanske se en lösning. Men den får medlaren försiktigt antyda så att parterna hela tiden gör lösningen till sin egen, fastslår Eric M. Runesson. En förutsättning för lyckad medling är dock att de som sitter vid förhandlingsbordet med medlaren också har makten att fatta egna beslut om en eventuell uppgörelse. – En medling kan aldrig vara abstrakt. Det fungerar sällan att du bara medlar med ombud och har beslutsfattarna på distans. Om medlingen ska ha en chans att lyckas så måste oftast behöriga beslutsfattare sitta vid bordet och ta intryck av vad som händer i medlingsprocessen, säger Eric M. Runesson. ADVOKATEN NR 7 • 2020