Advokaten 1
» ta är, i hennes tycke, inte tillräckligt framly
ft i medlarrollen. – Då är vi tillbaka i detta att det är vuxenperspektivet, föräldraperspektivet, i en överenskommelse. Utan att man har tillräckligt underlag, säger Rejmer. Bristen på underlag är ett generellt problem i vårdLina Kitti. nadstvister, menar Annika Rejmer. De vårdnadsutredningar som utgör underlag för domstolen, och många gånger för medlaren, bygger huvudsakligen på samtal med föräldrarna. Såväl vårdnadsutredare som medlare är beroende av samtycke från föräldrarna för att över huvud taget få tala med barnen. Annika Rejmer skulle här vilja se grundligare utredningar, sådana som genomförs när barn bedöms vara utsatta för en risk. – Jag kan tycka att om föräldrarna drar en tvist så långt att de hamnar i domstol, då är konflikten en risk i sig för barnet, säger Rejmer, och hänvisar till forskning som visar att långvariga konflikter i familjen orsakar lika svåra skador på barn som misshandel. TALAR MED BARNEN Men hur säkrar man då barnperspektivet inom dagens Alexandra Lyckman. regelverk? Medlarna tror förstås på sin metod. – Själva medlingsförfarandet, alltså att parterna själva styr över överenskommelsen, och inte domstolen, kan i sig säkra barnperspektivet. För i de allra flesta fall försöker föräldrarna hitta en lösning som är bra för barnet, säger Lina Kitti. Samtidigt måste förstås medlaren ha barnets bästa för ögonen. – Det gäller att hela tiden ha just barnperspektivet i fokus. Se att det här inte är en fråga om rättvisa mellan föräldrar, utan enbart om vad som är bäst för det här barnet, summerar Kitti. Alexandra Lyckman är av samma uppfattning. – Sitter jag som ombud i domstol och ska försöka träffa en förlikning, då är det inte barnperspektivet utan klienten som i första hand är uppdraget. Som medlare är jag objektiv, och det är ingen klient som jag ska företräda. Då blir det också mer naturligt att tänka på barnperspektivet, säger hon. Precis som Lina Kitti uppfattar ”Själva medlingsförfarandet, alltså att parterna själva styr över överenskommelsen, och inte domstolen, kan i sig säkra barn perspektivet. För i de allra flesta fall försöker föräldrarna hitta en lösning som är bra för barnet.” lina kitti Alexandra Lyckman och Anna Hellron Wikström i grunden att de allra flesta föräldrar vill sina barns bästa. Som medlare kan de bistå i att detta och inget annat hamnar i centrum. – Vi försöker hela tiden lyfta in barnperspektivet och fråga parterna hur barnet skulle påverkas av förslag, samtalston och liknande. Jag tror att vi är ganska tuffa i det och att vi går djupt in i barnets perspektiv vid medlingen på ett sätt som kan vara svårt i en tvist, påpekar Anna Hellron Wikström. 40 40 Medlaren har också, om föräldrarna går med på det, möjlighet att tala med huvudpersonerna i tvisterna, alltså barnen. Alla de tre advokaterna anser att det emellanåt finns anledning att nyttja den möjligheten. Enligt Anna Hellron Wikström har barnsamtalen dubbla syften. – Både att barnet har rätt att få information i viktiga frågor som rör barnet själv, så som det framkommer i lag och barnkonventionen. Men också att barnet ska få komma till tals kring sin tillvaro och att barnets synpunkter kan vara till hjälp för föräldrarna i medlingen. Ibland har barn ganska bra tips att lämna till sina föräldrar. SAKNAS SIFFROR Medling i vårdnadsmål har alltså många fördelar, enligt alla de intervjuade. Men precis som i den kommersiella medlingen är det svårt att säga hur vanlig familjerättslig medling egentligen är, och när i processen den sätts in. Inledningsvis var medling en ganska okänd metod som sällan användes, anser Anna Hellron Wikström och Alexandra Lyckman. – När vi började med medling var många domare av den uppfattningen att medling är det sista alternativet när man har prövat allt annat. Nu känns det som att det svängt, så att det prövas mycket tidigare, säger Lyckman. Fortfarande varierar det mycket mellan domstolarADVOKATEN NR 7 • 2020 FOTO LINA KITTI: ANDREAS FÅGELQVIST