Tidningen Energi 1
Pressar ut luften ur elsystemet Den snabba elektr
ifieringen gör att alla industrier måste ta ansvar för att inte boka upp för mycket effekt. Det menar Luleå Energis vd Malin Larsson som förklarar hur det gick till när man minskade behovet med 1 000 MW i det lokala elsystemet. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: PÄR BÄCKSTRÖM I Luleå pågår den industriella omvandlingen för fullt. Det sjuder av aktivitet – och alla aktörer behöver mer el. Här ska till exempel SSAB bygga en ny fossilfri stålfabrik och spanska Fertiberia investera i Sveriges första anläggning för grön konstgödsel i kommunens nya industripark. Men hur mycket ny effekt behövs egentligen för alla nya satsningar? – Vi fick väldigt många samtal om utbyggnadsplaner kring Boden och Luleå men kunde inte riktigt få grepp om helheten. Så under hösten 2022 kallade vi in samtliga större industrier som var på gång med nya satsningar för att reda ut behovet mer exakt, säger Malin Larsson. På plats runt bordet fanns också Vattenfall, Svenska kraftnät och företrädare från kommunen. Och ganska snabbt kunde man se att de kommande elbehoven var beräknade lite i överkant. Redan efter första mötet kunde man stryka flera hundra MW (ungefär som effektbehovet i en medelstor stad), och efter ytterligare några möten gick det att ta bort totalt 1 000 MW effekt från den framtida planeringen. – Företagen gör som de alltid gjort när man ska bygga anläggningar och tar i lite mer än vad som behövs – för att ta höjd för om de till exempel ska bygga ut nåt mer i framtiden. Den här typen av avrundningar har ju gått bra tidigare när man till exempel bett om 10 MW och haft ett egentligt behov av 8 MW effekt vid en ny verksamhet. Men nu är skalan på en betydligt högre nivå. – Nu bokar många upp sig på över 100 MW och kommer att ha ett betydligt lägre behov, vilket kan få allvarliga följder. Om alla gör på detta sätt får det ju enorma konsekvenser – det kan stoppa många gröna investeringar, säger Malin Larsson. Men vad är då moroten för industrierna att sänka sina prognoser – vad tjänar de på det? – Pluset för företagen är att detta ökar möjligheter för dem att komma igång snabbare med sina investeringar. Och när vi ger dem hela bilden och dess konsekvenser så förstår de också vikten av att ta sitt samhällsansvar. Och nu kan Luleå Energi planera den lokala elnätsbyggnaden på ett mer realistiskt sätt. – Nu vet vi vad som behöver byggas och kan optimera våra elnätsinvesteringar. För vår del handlar det närmast om att bygga en ny mottagningsstation, säger Malin Larsson. – Men det här innebär ju också att vi på sikt kan frigöra en massa effekt som kan användas på andra ställen i Sverige. Den så kallade Luleåmodellen har nu blivit ett begrepp i branschen och i mitten av juni blev Malin Larsson inbjuden till regeringens nationella klimatmöte (som en av två energiföreträdare) för att berätta om hur man jobbat och hur man kan ta tag i frågor här och nu. – Jag var väldigt stolt över att man fäste sådan vikt vid vårt arbete och det var en bra publik att föra fram de här tankarna för. Vi har också haft många möten med andra bolag och kommuner som varit nyfikna, säger Malin Larsson. Nästa steg i Luleå är att också arbeta med flexibilitet tillsammans med elkunderna. – I höst ska vi bjuda in till rundabordssamtal kring vilka flexmöjligheter som finns. Då behöver vi ta in fler aktörer, inte bara den stora industrin. Så nu kan ni pusta ut lite då? – Absolut inte, vi har inte fått någon effekttilldelning ännu. Många av de här industriernas investeringar från 2026 och framåt bygger på att det finns mer effekt. Beskeden om ny effekt måste komma under de närmaste månaderna, säger Malin Larsson. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2023 33