Tidningen Energi 1
just Oxeon och är ett resultat av sättet de väver
. Idag används bolagets tunna material inom en rad applikationer som hockeyklubbor och Formel 1-bilar. – Vi finns också på rotorbladen till NASA:s helikopter som finns på Mars, så det är riktigt häftiga applikationer, säger Andreas Martsman. Och nu har materialet även hamnat på jorden i fjärrvärmerör. Andreas Martsman visar på en bild hur en installation går till. Exemplet är från Örebro där Navirum Energi (se artikel på sid 38) fick en fjärrvärmeläcka under järnvägen mitt i de centrala delarna av staden. Lösningen blev relining där två schakt grävdes på vardera sida om järnvägen innan kompositstrumpan drogs igenom. – Det är väldigt yteffektivt med relining, vilket är en av de stora fördelarna. Avtrycket för samhället blir dessutom minimalt jämfört med att gräva upp det gamla röret och ersätta med ett nytt, säger Andreas Martsman. – Vi kan arbeta i väldigt små schakt och i Vilnius har vi gjort ett schakt i trottoaren i en bro som är lite större än det här bordet, säger Andreas Martsman och pekar på bordsytan som är en dryg kvadratmeter. F Det finns många fjärrvärmerör som läcker en massa energi i onödan. Andreas Martsman, vd på Pressue Pipe Relining utveckla sin idé att har varit ekonomiskt stöd från bland annat forskningsprogrammet Fjärrsyn och Vinnova, men även Vattenfall som var med i ett tidigt skede. E tt annat viktigt steg på vägen var att Oxeon ingick ett samarbete med ett bolag i Tyskland som tillverkar liner i stor skala. Numera vävs materialet i Borås och skickas sedan, tillsammans med plast, till Tyskland där själva linern/ strumpan tillverkas. När man tittar på väven är det ett tydligt rutigt mönster och det är kännetecknande för ör att kunna lägga in linern töms de befintliga rören på vatten och inspekteras med en videokamera. Om det finns svetsskägg (taggiga kanter) i skarvarna slipas de ner av en robot. Därefter drar man igenom den mjuka kolfiberstrumpan i fram- och returledningarna med en vinsch. Strumpan är då helt platt. Sista steget är att blåsa upp strumpan med hjälp av ånga och sedan härdas strumpan till ett hårt, nytt rör som klarar lasterna även om det gamla stålröret rostar bort. Innan de svetsar igen röret så täthetsprovar de så att röret är tätt. Normalt tar hela reliningprocessen cirka tre dagar och PPR kan göra reling på rör på 200–300 meter, men Andreas Martsman tror att de kan genomföra relining snabbare och på betydligt längre sträckor än så. – Det finns en enormt stor affär i detta. Det finns många fjärrvärmerör som läcker massa energi i onödan. Jag har läst att Bukarest fjärrvärmesystem läcker 2,2 miljoner liter i timmen! Det motsvarar 550 000 kubikmeter gas om dagen, som alltså går till att man värmer upp vatten som rinner ut för att rören läcker så mycket. – Just Bukarest har fått 234 miljoner euro från EU för att förnya sitt fjärrvärmenät, så det är en intressant marknad för oss. På liknande sätt ser det ut i flera andra städer i Östeuropa med utbyggd fjärrvärme men gamla nät. För att hålla tempot i att byta ut dessa nät kan relining vara ett bra komplement till att anlägga nya rör. Även i Sverige finns en intressant marknad med många gamla rör, avslutar Andreas Martsman. TIDNINGEN ENERGI NR 3 2023 37 FOTO: DENNIS HILD-WALETT