Tidningen Energi 1
Intervju Gustav Boëthius Trycker på gasen Sverige
har ett just in time-system för gas som hänger på en enskild ledning från Danmark. Det är oacceptabelt, menar tidigare gassamordnaren Gustav Boëthius. Hans bok ”Ledningen” väckte debatt i våras genom att påvisa gasens samhällskritiska funktioner. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ERIK CRONBERG I 40 NR 3 2023 TIDNINGEN ENERGI slutet av april 2023 publicerade den före detta ”gasbyråkraten” Gustav Boëthius sin bok ”Ledningen”. Här slog han larm om Sveriges stora och indirekta beroende av gas och hur dåligt gasfrågan har hanterats i Sverige. Kriget i Ukraina hade visat hur sårbart hela Europa var på grund av sitt beroende av den ryska gasen. I Sverige var läget annorlunda, tänkte många, med sin lilla andel gas: bara 2 procent av Sveriges energimix. Men det Gustav Boëthius visar i sin bok är hur central gasen är för några av de viktigaste svenska industrierna, till exempel för svensk vattenförsörjning, läkemedelsproduktion och verkstadsindustri. I och med att Sverige inte heller har några gaslager att prata om så skulle ett gasavbrott kunna få omedelbara och allvarliga följder. Gustav Boëthius fick ett stort gensvar i pressen, men när vi träffas några månader senare har diskussionerna om denna lite ovanliga bok lagt sig. – Ja, den är osvensk och ganska kritisk. Men jag tycker att gasfrågan har varit förpestad av okunskap och hemlighetsmakeri. Jag vill bidra till en realistisk gasdiskussion, säger Gustav Boëthius. Det var i januari 2019 som Gustav Boëthius började sin anställning på Energimyndigheten, som handläggare på enheten för trygg energiförsörjning. Här skulle han tillsammans med två kolleger jobba som samordnare för svensk gasförsörjning – den fråga som hade lägst status på myndigheten, enligt Boëthius. Trots sin relativa ungdom (33 år) var han erfaren: efter dubbla examina i kemi och statskunskap hade han bland annat arbetat på flera FN-institutioner och som statistiker på det internationella energiorganet IEA. På IEA jobbade han med internationell olje- och gasstatistik, så gasfrågan var inte ny för honom när han stegade in på Energimyndighetens huvudkontor i Eskilstuna våren 2019. Här handlade mycket av jobbet om att uppdatera EU-förordningar och se till att föreskrifterna implementerades i Sverige – till exempel F2017/1938, ”sannolikt den viktigaste lagtext som Sverige aldrig har läst”. Det svenska gasnätet är unikt – vi är det enda landet i EU som saknar ett rikstäckande gasnät. Genom den goda tillgången på el hade Sverige inte samma behov av gas som många andra länder, även om frågan tidvis kom upp under 1960- och 70-talen när det ryska gasnätet successivt utvidgades i övriga Europa. Men när kärnkraften hamnade i vågskålen i slutet av 1970-talet inleddes diskussioner om import från Danmark, som nyligen hade upptäckt gasfyndigheter i Nordsjön. Företaget Sydgas skapades för att bygga dagens sydsvenska ledningsnät, som invigdes 1985. Då bestod kundstocken av industrier som ville ersätta sin kol- och oljeanvändning. I dag sträcker sig det svenska gasnätet från Trelleborg till Stenungsund med förgreningar, totalt drygt 60 mil. Runt 8 TWh gas per år kommer in här via röret mellan Dragör och Malmö. Gasnätet försörjer cirka 27 000 svenska hushåll med värme, men dessa utgör ändå bara en liten del av användningen. 85 procent av leveransen går till ett 30-tal stora industriföretag. En av uppgifterna för Gustav Boëthius blev att utforma en nationell krisplan för Sveriges gasförsörjning, i linje med EU:s direktiv. Enligt planen ska alla större