TEMA ARBETSSKADOR Nu är det mer att du gör ”din”
grej hela tiden, och det leder också till fler skador. SÅ SÄGER HANTVERKAREN Tobias Östlund, servicetekniker och VVS-installatör på Herberts rör i Stenungssund som gått Svenska Judoförbundets fallkompetensutbildning. – Herberts Rör håller på med rörläggeri inom entreprenad och service i olika miljöer och vi gör också en del pannbyten. Tidvis är det ett ganska tufft jobb, där det även finns en del fallrisker, säger Tobias. Vi gick utbildningen våren 2019, på eftermiddagar efter arbetstid. Det jag tagit med mig från utbildningen är framför allt hur man ska falla och landa vid olika scenarion, både framåt bakåt och åt sidorna. Tack vare fallträningen har jag också börjat träna judo på riktigt på Stenungsunds Judoklubb, vilket är bra eftersom det håller kunskaperna levande. Det ökar ju såklart chanserna att det sitter i ryggmärgen om olyckan skulle vara framme kanske ett eller två år efter att man gått utbildningen. ✖ SÅ SÄGER NAPRAPATEN CHRISTOFER GYLLENSWÄRD, LEGITIMERAD NAPRAPAT PÅ SMOOD I MALMÖ Christofer har lång erfarenhet av att behandla yrkesarbetare inom byggindustrin, och menar att de flesta besvär som hamnar på hans bord är kopplade till yrkesspecifika rörelsemönster, men också till monotont och statiskt arbete i stort. – För hantverkare generellt är det i första hand ländryggen, säger Christofer. Här i Malmö har jag till exempel sett många svetsare och rörläggare med ländryggsbesvär efter att ha legat och svetsat fjärrvärme och rör underifrån. Det är en jäkla arbetsposition, nästan absurt. Bland målare är det många som kommer in för axlar och nacke. På grund av arbetsställningen har platt- och stensättare ofta knäproblem, medan truckförare ofta har besvär med nacke eftersom de tittar upp hela tiden. Annars är det de här statiska rörelserna generellt. Att jobba som hantverkare var ett betydligt mer varierat yrke förr när du gjorde det mesta från att snickra till att måla lister och spackla. Vilka problem är svårast att behandla? – Vissa besvär, som tennisarm eller musarm, tenderar att vara mer långvariga. Inte för att problematiken i sig är svår eller särskilt farlig, det är bara en segdragen process. Diskbrock är ett annat exempel. Med rätt förutsättningar är diskbrock en skada som läker, eller åtminstone slutar att göra ont, på 6–24 månader. Problemet är också att många skador är svåra att avlasta. Sitter du på kontor så kan du oftast klicka med andra handen, men som hantverkare slänger du inte bara över cirkelsågen i vänster hand och fortsätter som ingenting. Hur behandlas de vanliga arbetsskadorna? – Det är olika beroende på besvär. Kommer någon in med stela axlar så jobbar jag mycket med att få igång rörligheten i lederna. Då är man ofta inne och jobbar ganska tufft med muskelbehandling. Det kan till exempel vara pressurbehandling där man trycker ganska hårt och jobbar igenom musklerna, eller att man sätter nålar. Vid besvär med senor är det vanligt at man använder sig av stötvågsbehandling. Behandlingarna kombineras oftast också med olika slags övningar som du får göra hemma. Några goda råd för att undvika att hamna på din bänk? – Träna regelbundet, det är det absolut viktigaste. I de flesta fall är en kombination av styrketräning och rörlighet/smidighet, till exempel yoga eller pilates, det bästa. Har man ett ”tungt” jobb och redan är ganska stark genom sitt yrke kan det vara bättre att satsa på rörlighet och smidighet och vice versa. ✖ 45