Nordens Tidning 1
NORDISKA NYHETER SKOLOR & BIBLIOTEK Skolan kan st
ärka skolelevers positiva hälsa Det går att stärka skolelevers positiva hälsa. På många håll i Norden jobbar skolor hälsofrämjande med att fokusera på att stärka det friska, det som får elever att må bra. I en ny rapport visar vi hur man i olika skolmiljöer i Norden stärker skolelevers välbefinnande. Vikten av brukarperspektiv kommer också fram. Rapporten Adolescent Health in the Nordic Region – Health promotion in school settings, ger en bild av hur skolelevers psykiska hälsa har utvecklats över tid och belyser de viktigaste främjandefaktorerna för välbefinnande samt beskriver skolans viktiga roll. Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga arbetet utgår från det friska. Det handlar om att antingen stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Det kan man göra genom att stödja elever i övergången mellan stadier, att ha rastverksamheter som stärker gemenskapen i skolan, att kombinera teori med fysisk aktivitet eller att lära elever att ta ansvar för sin egen hälsa. Den självupplevda psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat. Vi vet att elever förväntas tillbringa minst tolv år i skolan. Samtidigt vet vi att många unga upplever stor prestationsångest, att mobbing fortfarande är ett stort problem och att många elever riskerar att avsluta sin utbildning i förtid för att de mår dåligt. Forskningen visar att tidiga insatser är billiga och sena insatser är dyra. Ju tidigare skolan och omgivningen kan stoppa ett personligt lidande och ge stöd till barn och unga, desto bättre förutsättningar får de ett friskare ungdomsliv och senare vuxenliv. På ett samhällsutvecklande plan har vi i några decennier diskuterat det livslånga lärandet – om individer har dåliga erfarenheter från sin grund-och gymnasieskola – kommer motivationen till vidareutbildning vara ett problem för många. Erfarenheter från de verksamheter Nordens välfärdscenter beskriver i Adolescent Health in the Nordic Region – Health promotion in school settings visar att det går att förbättra arbetsmiljön för skolelever och att det inte behöver vara komplicerat. Det handlar om att det ska finnas en samsyn om att det är viktigt att stärka elevers välmående. I Finland finns exempelvis KiVa, en evidensbaserad metod för att förebygga mobbning. Finland är också världsunikt med hälsokunskap som obligatoriskt ämne. I en dansk gymnasieskola förbättrades både elevers psykiska hälsa och resultaten när betygen togs bort första året. Läs mer om detta och andra inspirerande exempel i rapporten. Läs mer på: nordicwelfare.org/ Vi vill veta mera om våra grannländer Ett samarbete med Kulturfonden för Sverige och Finland för att fira Föreningen Norden i Sverige fyller 100 år, 2019. Kartläggningen granskar didaktiken idag för att sedan lyfta de nordiska ämnena i skolan åk 7–9 i Sverige. Projekt har utvecklats under tid och landat i att det är kursplanerna i svenska och samhällskunskap som behandlar Norden mest. Förväntan är att högstadieeleverna ska lära sig regionala former av talad svenska, språkhistoria och kopplingen till de andra språken i Norden. Samtidigt står de fem nationella minoriteter och minoritetsspråken i fokus för båda ämnena och slutligen lyfts det fram det nordiska samarbetet i två av samhällskunskapsläromedel. Kunskapskraven är ganska allmänna och ger frihet till lärarna att mäta elevernas kunskaper. Under 2019 arbetar Skolverket med förslag till revidering av kursplanerna på grundskolenivå och vissa ämnesplaner på gymnasial nivå. Fram till augusti 2019 tar Skolverket fram förslag på reviderade kursplaner i grundskolan. Kolla deras hemsida där de konstant uppdaterar deras arbete och kom gärna med förslag för att förbättra kursplanerna. Läs mer på www.skolverket.se Efter ett givande möte med några representanter från Skolverket fick vi veta att denna institution inte har i uppdrag att granska läromedel som används för att uppfylla läroplanernas syfte. Det är bokförlagen som skapar dessa läromedel i samband med kursplanerna men det finns ingen som begränsar dem och det är upp till lärarna att välja läromedlen som verkar vara bäst. Vi har undersökt UTKIK serien, SOL 4000 serien, SOS serien och CAPENSIS serien gällande Soämnena; SVENSKAN 7, 8 och 9 med hänsyn till ämnet svenska och tyvärr finns det brist på läromedel i musik. Musiklärarna skapar sitt eget material för att eleverna ska uppfylla kraven som står i läroplanerna. Så det sistnämnda ämnets specifika läromedel kunde vi inte mäta. Den största bristen som upptäcktes var att man i alla läroböcker inte tar hänsyn till Grönland, Färöarna och Åland – Grönland och Färöarna finns inte ens på kartorna som används i geografiämnet. Använder du andra läromedel som verkar vara rikare i informationer om Norden? Dela gärna med oss dina åsikter gällande läromedel i denna enkät. https://docs.google.com/forms/d/148OdkTKPQNXjpKD93rZ8kwPgmeT8qp7vETGHYjnsgc/ edit Just nu kartlägger vi kursplanerna som ingår i grundutbildningen för högstadielärare – vi är intresserade att upptäcka hur mycket Norden och nordiska språk ingår i utbildningen i de utvalda ämnena: samhällskunskap, geografi, historia, musik och nordiska språk. Nästa steg är att intervjua professorer, lärare och slutligen lärarstudenter med inriktning mot åtminstone ett av dessa ämnen för att undersöka hur undervisningen om Norden kan lyftas, utvecklas och vilken typ av material som behövs. Är er skola intresserad att ta del av intervjuerna? Vi behöver högstadielärare. Genom att vara med i intervjuerna kan ni vara med och påverka fortsatt arbete och material om norden. Intresserad? Mejla julia@norden.se