Nordens Tidning 1
Vantfestival i Junosuando Det blir inte alltid so
m man tänkt sig. Jag hade lovat klarblå himmel och gnistrande snö till Vantfestivalen i Junosuando den 9 mars. Men när jag tittade ut genom fönstret på morgonen så sattaako riekkoja (vilket är Meänkieli och betyder att ”det snöade ripor”). Det var vinterns värsta snöstorm och inte ens gruvbilarna som fraktar järnmalm mellan Kaunisvaara och Svappavaara, fick köra. Ingen vill ge sig ut på vägarna en dag som den här – men trots det tog sig över 200 tappra själar till Junosuando för att vara med på Vantfestivalen. Och jag tror att de tyckte det var värt det. – Vantar är ett kulturarv som berättar en historia. De berättar om de människor som levt här och om den politik som bedrivits. Mönstren och färgerna berättar även om den folkvandring som skett i öst-västlig riktning, sa Maud Ån i invigningstalet. Maud Ån är projektledare för Kulturarv 2019, Region Norrbotten. Föreningen Norden Pajala och Föreningen Vantfestival genomförde en lyckad festivaldag med utställning och många andra aktiviteter kring kulturarvet Vanten. Evenemanget var ett av Föreningen Norden Pajalas bidrag till Föreningen Nordens 100-årsjubileum. I utställningen Vantar med historia visade vi glimtar ur stickningens historia – en historia som till stora delar är kvinnors historia. Tack vare välvilliga och kunniga stickmänniskor i tio av Föreningen Nordens medlemsländer och regioner kunde vi visa inte mindre än 140 par vantar. De flesta har vi fått låna. Vantarna kom från Danmark, Estland, Finland, Färöarna, Grönland, Island, Lettland, Norge, Sverige och Åland. Besökarna kunde delta i två workshops. Den ena beskrev tekniken för Vattenbärarvanten. En varm vante med flossad insida som vi kunde visa från både Sverige, Finland och Estland. Och i den andra kunde man bekanta sig med Lovikkavantens historia och teknik. Erika Aittamaa, som var Lovikkavantens uppfinnare, föddes i en stuga alldeles intill festivallokalen i Junosuando, men när hon gifte sig flyttade hon till grannbyn Lovikka, som gav vanten sitt namn. Erika Nordvall Falck, som under många år samlat vantar från Norrbotten, föreläste om Gravarna i Jukkasjärvi kyrka. När man skulle renovera kyrkan år 1947, tog man upp golvet och där fanns (och finns fortfarande) ett stort antal gravar. Klimatet under golvet har varit gynnsamt och kropparna är väl bevarade och likaså deras kläder. En skatt för den kulturhistoriskt intresserade, och man lät hissa ner en känd stickerska som fick sticka av två av vantparen som bars (bärs) av två av liken. För att inte förstöra vantarna, vågade man inte ta av dom från kropparna. Solveig Larsson, är varm vän av Färöarna och dess stickkonst. På Färöarna lär det finnas fler får än människor. Stickningen var under flera hundra år en nödvändighet för människors överlevnad. Man stickade i princip alla plagg för både män, kvinnor och barn. Man stickade till och med skor med valkade sulor; de var bra att ha på sig när man tog sig fram på hala klippor. Stickade produkter, först strumpor och underkläder, men sedan tröjor, var länge Färöarnas största exportvara, innan fisket tog fart i slutet av 1800-talet. På Vantfestivalen bjöds också på Vanttävling med Publikens pris och Juryns pris. Man kunde se på modevisning med kläder från två lokala företag. Det var musikunderhållning, och det fanns en festivalmarknad där besökarna kunde köpa alltifrån hjortronsylt till garn till böcker till hemvävda mattor. Och det fanns ett café med lunchsoppa och godsaker. TEXT: MONIKA LOIKSAAR LUND, FÖRENINGEN NORDEN PAJALA FOTO: GÖRAN WALLIN 34 nordens tidning nr 2 | 2019 Nordiskt firande i Blekinge Föreningen Nordens 100-årsfirande i Blekinge uppmärksammades med öppet hus på Rådhuset i Karlshamn den lördagen 23 mars. Samtliga kommuner i Blekinge flaggade med de nordiska ländernas flaggor. Distriktsordförande Nils Ingmar Thorell, dagen till ära klädd i finaste vårkostymen och gulblå fluga, hälsade välkommen. Trubaduren Christer Pilelöv inledde med nordiska sånger. Därefter höll P G Lindencrona, före detta vice ordförande i Föreningen Nordens förbundsstyrelse, ett jubileumsanförande. Han erinrade om föreningens historia och dess betydelse för det nordiska samarbetet samt dess roll i framtiden. Nils Ingmar Thorell intervjuade publik från de nordiska länderna. Som avslutning körsång av Bodekullskören under ledning av Eva Skåre. Under dagen fanns möjlighet till bildvisning för de som var intresserade av att se delar av den verksamhet som bedrivs av distriktets avdelningar. Fika serverades till den som var sugen. Cirka 250 besök noterades. TEXT: ROLAND SVENSSON FOTO: BENGT BERGQVIST Årsstämma i Fagersta Föreningen Nordens Västmanlandsdistrikt hade sin ordinarie årsstämma 30 mars på Norrby teater i Fagersta. Stämman inleddes med en presentation av denna amatörteater, som är en av de äldsta stationära i Sverige. Dramapedagog Helena Nygård berättade engagerat och initierat om de aktiviteter, man har för barn och ungdomar. Föreningen Norden är en partipolitiskt obunden förening och vill stärka och aktivera banden mellan de nordiska länderna. Till distriktsordförande omvaldes Alice Widlund, Västerås, vice ordförande blev Torvi Ohlson, Sala, kassör Kerstin Bouvin, Sala. Övriga ledamöter: Monica Andersson, Barbro Norström och Gunnar Stenås, Fagersta, Helen Lindermann, Sala, Öyvinn Björkas, Birgitta Höijer Hols och Ulf Wilund, Västerås. Årsstämman avslutades med trevlig samvaro och det bjöds på kaffe och goda semlor. TEXT: ULF WILUND FOTO: ALICE WIDLUND SÅ IN I NORDEN