Nordisk Industri 1
Smart Maintenance Att sätta kronor och ören på un
derhållet hållbarhetsräkningen [hbr] flyttar in underhållsbesluten i styrelserummen Text: Peter Höök D et är resultat- och balansräkningarna som i hög grad styr investeringarna inom industrin. Ett företags ekonomiska resultat är ett kvitto på produktiviteten. Vad som dock kan vara problematiskt är kortsiktigheten i dagens ekonomimodeller. Balansräkningen presenterar företagets ställning per ett visst datum och resultaträkningen mäter verksamhetens resultat under som mest ett år. Tankesmedjan Sustainability Circle har introducerat konceptet ”Hållbarhetsräkningen” som ett ekonomiskt verktyg i svensk industri med syftet att lyfta traditionellt hållbarhetsfrämjande underhållsarbete in i analytikers och ekonomers tankesfär. Hållbarhetsberäkningen är ett instrument för att redovisa företagets reella ekonomiska status vad gäller underhåll utifrån en långsiktig ekonomisk horisont. Sustainability Circles tankar på en ny ekonomisk modell för industrins underhållsarbete startade som ett projekt för att hitta en modell där långsiktig ekonomi skall vara en del av företagens beslutsunderlag. En person som tidigt tog del av tankesmedjans hållbarhetsräkning inom underhåll var Ulrika Backlund, projektkoordinator, på färg- och kemiföretaget AkzoNobel i Stockvik, Sundsvall. Hon deltog i ett av de första seminarierna om hållbarhetsräkning som Sustainability Circle genomförde. – Jag har gått Sustainability Circles hållbarhetsingenjörsutbildning och den presenterade ett praktiskt sätt att räkna på investeringar inom underhåll som lät intressant, säger Ulrika Backlund. Sustainabilty Circles hållbarhetsräkning går helt i linje med AkzoNobels övergripande hållbarhetsarbete. Sedan flera år toppar AkzoNobel Dow Jones Sustainability Index i sin bransch. Utmärkelsen är ett kvitto på det hållbarhetsarbete som företaget gör. Bland annat har AkzoNobel utvecklat en metod som i ekonomiska termer räknar om produkternas miljöpåverkan ur de fyra dimensionerna; natur, människa, samhälle och ekonomi, något som även redovisas i företagets årsrapport. AkzoNobel har också varit delaktig i att utveckla ISO-standarder inom miljöområdet. Tankesättet inom Sustainabilty Circles koncept, om att prissätta värdet av underhållsarbete, stämmer överens med AkzoNobel arbetssätt. Hållbarhetsräkningen ger ytterligare ett verktyg för att tala i termer som ekonomer förstår och gör att de får en god förståelse för hållbarhetsfrågorna inför avgörande beslut. På AkzoNobel är man alltså van vid att sätta en prislapp på miljöpåverkan, det har företaget gjort i många år. – Vi har framförallt varit framgångsrika inom min del av verksamheten, Pulp and Performance Chemicals, som producerar kemikalier till pappersindustrin. Anders Källström, ordförande i Sustainability Circle, och jag har funnit många beröringspunkter i vårt sätt att angripa och räkna på hållbarhetspåverkan. Hållbarhetsräkningen är användbar på sitenivån redan i dag och ett bra komplement till allt vi gör på koncernnivå, säger Ulrika Backlund. Ulrika sitter också med i en av Sustainability Circles arbetsgrupper som jobbar med Hållbarhetsräkningen. Arbetsgrupperna är en del av att Ulrika Backlund, AkzoNobel, Pulp and Performance Chemicals ” Hållbarhet är traditionellt mycket mer en teknisk än en ekonomisk faktor, det har genom historien handlat mer om hur länge det håller, snarare än vad det kostar 22 Nordisk Industri