Lokaltidningen Kanalen 1
2 LOKALTIDNINGEN KANALEN I ÖSTERÅKER • NR 7 • VEC
KA 7 • TISDAG 13 FEB • 2024 • ÅRG 29 insändare & debatt LÄSARBILDEN I Tydligt mål januari är gymmen proppfulla. Nu, så här en och en halv månad in på året är det inte längre lika trångt bland hantlar och skivstänger. Det kan naturligtvis bero på många saker. Det är många som ligger däckade i influensa eller magsjuka just nu men hos andra kan det vara motivationen som tryter och som gör att de hamnar i soffan i stället för i träningslokalen. När jag inte jobbar som frilansjournalist är jag personlig tränare och det mitt jobb att få människor att inte ge upp utan fortsätta att träna. En anledning till att många tappar sugen efter några veckor är att de inte har satt upp något tydligt mål. Om du köper ett gymkort utifrån en vag känsla av att det vore kul att gå ned lite i vikt och kanske bygga lite muskler också så är det lätt att lägga av när nyhetens behag har lagt sig. Eller om du känner att du tränar och tränar men ”det händer ingenting”. För att underlätta vid formuleringen av ett tydligt mål kan man använda sig av SMART-metoden. S:et står för Specifik, det vill säga att målet måste vara tydligt ock konkret. Till exempel: ” jag vill springa Österåkersmilen”. Nästa bokstav står för Mätbart och det kan vara ”jag vill springa Österåkersmilen under 50 minuter”. Accepterat eller Attraktivt kommer härnäst. Alltså det måste vara du som vill satsa på att kunna springa en mil och sätta nytt personbästa. Om det är någon annan, som en partner eller kollega som tycker att det vore kul och du bara hänger med blir det mycket svårare att hålla motivationen uppe. Målet måste vara Realistiskt. Om du inte har löptränat alls tidigare eller sprungit 5 kilometer på låt säg 35 minuter så kanske målet med 50 minuter inte är realistiskt. Just nu, vill jag tillägga. Det är klart att det kommer att kunna gå, men du kanske behöver mer tid på dig. Den sista pusselbiten är Tidsbestämt. Det måste finnas en tydlig tidsram. I mitt exempel ska milen springas under 50 minuter den 8 juni i år. Med ett tydligt formulerat mål blir det lättare att hålla i träningen. När lusten inte riktigt finns är det bara att påminna sig själv om varför man ska ta sig till gymmet eller ut i löpspåret. Stort lycka till! EN MORGONBILD från Åkers kanal vid Åkersbro. Foto Henry KöHler Insändare, debattartiklar och läsarbilder Du är välkommen att skicka in insändare på max 1 500 tecken och bilder (fotografens namn måste anges). Vi förbehåller oss rätten att välja ut lämpligt material samt att korta ner och göra lättare ändringar i inskickade texter. Maila till debatt@fixmedia.se Vill du ha chansen att få din bild publicerad i Kanalen? Maila till redaktionen@fixmedia.se Närakut i Arninge – Dags att prioritera I ljuset av rapporter om oroväckande långa väntetider och ett allt mer ansträngt läge på barnakuterna i Stockholm, står behovet av utökade och tillgängliga vårdalternativ klarare än någonsin. Närakuternas förmåga att avlasta våra redan hårt belastade akutsjukhus är en ovärderlig resurs i sjukvårdssystemet, vilket visar sig i de över 350 000 patientbesök de hanterar årligen. Trots detta har det nya regionstyret i Stockholm, i strid med sina egna vallöften, valt att avveckla närakuten vid Hötorget och stoppa utvecklingen av nya närakuter, som den planerade i Skärholmen. Ett beslut som går på tvärs mot invånarnas behov och förvärrar en redan ansträngd situation Med öppettider från 08:00 till 22:00 dagligen, skulle en närakut i Arninge markant förbättra tillgängligheten till akutvård för invånarna i Österåker, Vallentuna, Vaxholm och Täby – alla inom en rimlig restid på cirka 15 minuter. Arninges strategiska läge, vid knutpunkten för såväl vägnät som kollektivtrafik, understryker dess potential som en central plats för akut vård. Nordostkommunerna är en växande del av vår region, och med den tillväxten följer ett ökat behov av tillgänglig och nära vård. Närakuterna har visat sig vara kostnadseffektiva, minska väntetider och öka patientnöjdheten. Det är hög tid att regionstyret omvärderar sina prioriteringar och inleder en utredning för en närakut i Arninge. Mathias Lindow (L) Kommunalråd, Österåkers kommun Susan El Hark (L) Kommunalråd, Täby kommun Rätt till extra skrivtid på Högskoleprovet MONIQUE STALÅS HÖRNSTEN redaktionen@fixmedia.se Tipstelefon: 08-540 883 00 Krönikorna i lokaltidningen Kanalen är personliga. Åsikterna i texten är skribentens egna och reflekterar inte nödvändigtvis redaktionens. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som över 50 000 personer i Sverige lider av och varje år insjuknar över 900 personer enligt Barndiabetesfonden.se. Det är ett evigt lidande som inte går att bota. På samma sätt som särskilda anpassningar görs för personer med dyslexi bör anpassningar även implementeras för personer som lider av den konstant krävande sjukdomen diabetes typ 1. I egenskap av en typ 1-diabetiker som levt med sjukdomen sedan barnsben känner jag mycket väl till omständigheterna. Diabetes är en krävande sjukdom, konstant tidskrävande. Blodsockervärdena behöver kontrolleras med regelbundenhet och särskilda anpassningar behöver göras utifrån blodresultatet. Jag anser därför att diabetiker Din lokaltidning i ÖSTERÅKER Stefan Söderberg VD Ansvarig utgivare stefan.soderberg @fixmedia.se TRYCKERI: Pressgrannar AB 2024 TRYCKUPPLAGA: 19.886 ex. DISTRIBUTION: PostNord 19.786 ex. Utdelas till samtliga hushåll i Österåkers kommun. @lokaltidningenkanalen Lokaltidningen Kanalen ges varje vecka ut av: Trycksak 3041 0174 Sågvägen 19, 184 40 Åkersberga Tel: 08-540 883 00 • fixmedia.se Alla rättigheter förbehålls Fix Media AB. Särtryck eller vidaretryck får ej ske utan Fix Medias medgivande. För insänt material ansvaras ej. Privatmarknad & Familj: privat@fixmedia.se Annonser: annonser@fixmedia.se Jesper Almén Redaktionschef jesper.almen @fixmedia.se Lina Abrahamsson Redaktör lina.abrahamsson @fixmedia.se Jannica Sundkvist Grafisk formgivare jannica.sundkvist @fixmedia.se Lotta Stattin Grafisk formgivare lotta.stattin @fixmedia.se Marie-Anne Borgenengh Annonssäljare marie-anne. borgenengh @fixmedia.se Insändare & Tips: redaktionen@fixmedia.se Agneta Johansson Reporter agge @akersberga.se Inger Lindegren Reporter redaktionen @fixmedia.se Monique Stalås Hörnsten Reporter redaktionen @fixmedia.se Anders G Jakobsson Reporter redaktionen @fixmedia.se Susanne Scantelbury Reporter redaktionen @fixmedia.se Annelie Landén Annonssäljare annelie.landen @fixmedia.se Monika Wikenfors Ekonomi ekonomi @fixmedia.se ha rätt till extra provtid. Varför ska en diabetiker behöva genomgå en lång process av intyg, anmälningar och långa mejltrådar med olika aktörer för att hela tiden runtkastas och slutligen lämnas obesvarad. Jag, och alla med ett sunt förnuft, bör se det som en självklarhet. Det tar av skrivtiden att kontrollera blodsockervärdet. Om anpassning krävs; exempelvis mäta blodsockret med mätare, äta glukostabletter på grund av hypoglykemi, ta rätt mängd insulin om hyperglykemi uppstår, förloras ytterligare provtid. Notera även att båda tillstånden av hypo- och hyperglykemi har sina symptom. Det är en direkt nedsättning av mental kapacitet i och med eventuell huvudvärk, illamående, eller förvirring. Mot bakgrund därav framstår det som uppenbart irrationellt att vi som diabetiker inte ska tas hänsyn till. Det är orimligt att vi ska behöva skriva högskoleprovet under samma tidspress som en frisk person som kan fokusera på provet eftersom deras kropp sköter funktioner som vi konstant måste tänka på och reglera. Min lösning på denna uppenbara problematik är att det helt enkelt ska vara lika anpassningar för diabetiker som för vilken annan nedsättning som helst som är allmänt känd, som exempelvis dyslexi. Det ska inte behöva vara av nuvarande komplexitet att få extra skrivtid på högskoleprovet för diabetiker, det borde framgå som ett erbjudande från början. Diabetiker ska ha rätt till extra skrivtid på Högskoleprovet. Agata Hiba Alhaj, 20 år T S V K A R N Ä E M N E