Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige 2.3.4 Andra verksamheter med b
äring på Bokstart Nedan redogörs för några andra verksamheter eller aktörer som har bäring på Bokstart. Öppen förskola Öppen förskola är en pedagogisk verksamhet som kommuner får erbjuda sina medborgare. Öppen förskola ska erbjuda pedagogisk verksamhet till barn och en social gemenskap till de medföljande.82 Öppen förskola skiljer sig från förskolan i att det är en verksamhet för både föräldrar och barnen. Det finns ca 500 öppna förskolor i Sverige, varav hälften av dessa ingår i en familjecentral. Det finns stora regionala skillnader i förekomsten av kommunal öppen förskola, ungefär var fjärde kommun saknar helt öppen förskola medan det är mer vanligt förekommande i de större storstadsområdena.83 SKR ser att den öppna förskoleverksamheten skulle kunna ha en särskild betydelse som arena för språk och integration för utrikes födda, särskilt kvinnors etablering i samhället lyfts.84 Även Svenska kyrkan bedriver öppen förskola, som dock inte är kopplad till den kommunala öppna förskolan.85 Familjecentral En familjecentral är en organisatorisk lösning för flera verksamheter som riktar sig till barn. För att kalla sig för en familjecentral bör följande verksamheter ingå: barnhälsovård, barnmorskemottagning, social rådgivning och stöd (socialtjänst) samt öppen förskola.86, 87 Det finns visserligen andra varianter av familjecentraler där även andra verksamheter ingår. I praktiken handlar det om att olika huvudmän och verksamheter samlas i samma organisatoriska lösning för att främja samverkan kring en gemensam målgrupp. Familjecentraler framhålls i många sammanhang som en viktig och välfungerande form för att åstadkomma organiserad samverkan kring barn och unga, t.ex. när det gäller tidiga samordnade insatser (TSI). 2.4 Vanligt förekommande metoder inom Bokstart Sverige Bokstartskonceptet så som det vanligtvis har kommit till uttryck har ansetts bygga på det personliga mötet kring en bokgåva. När det nuvarande regeringsuppdraget om Bokstart inleddes valde dock Kulturrådet att inte slå fast någon exakt definition av vad bokstartmetodiken innebär eller hur projekten skulle arbeta. Man såg det som en fördel att Bokstarts utformning och val av metoder skulle få styras mer av lokala behov och förutsättningar än under pilotperioden. I det följande beskrivs de vanligaste läsfrämjande metoderna som bokstartprojekten arbetat med. Dessa beskrivningar utgör varken ett ideal eller avser att beskriva alla aspekter av metoderna. Det är istället en gruppering av de tre huvudsakliga inriktningar av metoder som förekommer i projekten. De olika variationerna och ytterligare förekommande metoder beskrivs i kapitel 4. 82. Skollag (2010:800), 25 kap. 3§ 83. Skolverket, Statistik över annan pedagogisk verksamhet 84. Sveriges Kommuner och Regioner (2019c) 85. Svenska Kyrkan, Öppen förskola 86. Socialstyrelsen (2014) 87. Föreningen för Familjecentralers Främjande, Familjecentralen – en mötesplats för alla blivande föräldrar och barnfamiljer 18/64