Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige gruppen för insatserna. En såd
an prioriterad grupp är barn med annat modersmål än svenska som även är en prioriterad grupp som pekas ut i bibliotekslagen. Av intervjuerna beskrivs att Bokstart i relativ hög utsträckning berör denna målgrupp, och att många kommuner och regioner genom Bokstart arbetar för att nå ut till flerspråkiga familjer. Det görs bland annat genom att informationsmaterial och bokgåvor till familjerna anpassas till familjens modersmål eller att exempelvis en tolk finns tillgänglig i mötet med familjen. Ett centralt budskap i dessa insatser är exempelvis att familjerna ska läsa på ”sitt hjärtas språk”, vilket beskrivs i t.ex. Sundbyberg och Enköping. Det är många projekt i Bokstart som tillämpar ett sådant interkulturellt perspektiv. Det är dock inte alla som gjort en tydlig avgränsning av målgruppen utifrån detta, även om perspektivet fortfarande är högst närvarande i arbetet. I flera fall har dock tydliga avgränsningar utifrån målgrupper gjorts. I ca 40 procent av projekten är socioekonomi, interkulturalitet eller integration tydliga perspektiv vid valet av målgrupp. Dessa projekt tenderar också att återfinnas i mer folktäta kommuner och kommuner belägna i storstadsregioner. Några kommuner kopplar även projektet Bokstart till kommunens eller regionens övriga arbete med integration, social hållbarhet eller liknande. Även i mindre kommuner är perspektivet socioekonomi närvarande i diskussioner av urval, men för små kommuner är det mer vanligt att alla barn i en viss åldersgrupp exempelvis får hembesök. ”Vi har tänkt så att eftersom det är en så pass liten kommun så har vi sagt att alla är med i detta. Alla föräldrar och barn ” Att välja en målgrupp utifrån tydliga kriterier avseende socioekonomi eller liknande görs ofta med hjälp från socialtjänsten, BHV eller polisen. De allra flesta lyfter även fram detta som någonting positivt – att insatserna riktas dit behoven är som störst och därmed kan ha större betydelse för familjerna. Det som flera intervjupersoner dock ser en risk med här är att det kan skapa en viss stigmatisering kring vissa bostadsområden, socioekonomiska förutsättningar och/eller för familjer med annat modersmål än svenska. För att minska den risken betonar några att de inom projektet är noga med att inte kommunicera ut den utvalda målgruppen, utan att de som exempelvis får hembesök får information om och känner att alla i området får erbjudandet samt att det är viktigt för alla barn att få ta del av läsfrämjande insatser. Många framhåller också i intervjuerna att behovet av att påminnas om värdet av tidig läsning för barn kan gälla alla föräldrar oavsett socioekonomisk status och kulturell bakgrund. ”Det är lätt att ha förutfattade meningar om att föräldrar med hög utbildning vet mer om språkutveckling, men den informationen behövs hos alla. Inte bara hos de som man kanske först tänker” I andra fall har det intresse som förskolor, barnavårdscentraler, bibliotek m.fl. i olika områden, kommuner eller kommundelar visat fått vara det som styrt valet av målgrupp. Man har gjort bedömningen att intresse och engagemang hos de berörda aktörerna, vilket borgar för att samverkan ska fungera väl och att de blir aktiva medskapare i bokstartarbetet, är viktigare än att träffa exakt rätt målgrupp av barn och föräldrar. 4.2 Om samverkan I detta avsnitt presenteras och analyseras vad som framkommit avseende själva samverkan mellan aktörerna i projekten. Såväl framgångsfaktorer som hinder behandlas för den formella samverkansstrukturen och för den mer operativa samverkan i arbetet med Bokstart. 44/64