Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige Några av projekten har också f
öljeforskare knutna till sig. Dessa ska framöver exempelvis följa arbetet med valda metoder för insatser inom Bokstart samt föräldrarnas attityder om läsning. De flesta av dessa studier är idag pågående. 4.3.2 Effekter och lärande En vanlig aspekt som lyfts fram är att det generellt ligger en utmaning i att följa upp de mer långsiktiga effekterna av förebyggande insatser – detta både för att det är svårt att mäta och för att det är på lång sikt. Resultaten som de som arbetar med insatserna redan kan se beskrivs ofta i termer av föräldrars ”aha-upplevelse” när de får nya insikter och ser att så små barn faktiskt ”hänger med” och kan uppskatta läsningen. Flera beskriver på samma sätt att det går snabbt att se värdet av Bokstart, både för de som arbetar i projekten och för projektens målgrupper. Någonting som ytterligare stärker detta beskrivs vara att det finns professionellt utarbetat material om språkutveckling och även forskning att hänvisa till som visar hur viktigt läsfrämjande insatser är även för de riktigt små barnen. ”Väldigt tacksamt projekt att jobba med. Alla är rörande överens om att detta är viktigt. Det finns så mycket forskning att hänvisa till” På biblioteken beskriver även många att de känner igen familjer som de tidigare gjort hembesök hos som sedan börjar komma och besöka biblioteket. Här är relationsskapandet att betrakta som ett resultat i sig. På liknande sätt vittnar flera om att biblioteken har fått möjlighet att arbeta med nya målgrupper som hittat dit på grund av projektet. Ofta betonas även att biblioteken har stärkts i sina kunskaper om och sitt arbete med vissa målgrupper. Detta handlar främst om de prioriterade grupper som beskrivs i bibliotekslagen, alltså barn och unga samt familjer med annat modersmål än svenska. Även om gruppen barn och unga inte är främmande för biblioteken så upplevs att de allra minsta barnen (0–3 år) har blivit en tydligare målgrupp genom arbetet med Bokstart. Samma sak gäller även familjer med annat modersmål än svenska. I bokstartprojekten nämns ofta även prioriterade målgrupper utifrån ett integrationsperspektiv där ett besök på biblioteket blir en introduktion till det svenska samhället för de som inte bott i landet så länge. Några lyfter också fram att bokstartarbetet, och då framförallt hembesöken, kan bli en pusselbit för att bryta social isolering och utgöra en länk till samhället för vissa familjer. En annan typ av effekt som Bokstart gett för de som ofta arbetar med insatserna är att medarbetarna på biblioteken till viss del har fått en ny typ av verksamhet och möjlighet till kompetensutveckling, som kommer till nytta även i andra delar av deras arbete. Vidare delar många av intervjupersonerna gärna med sig av tips och råd till andra kommuner och regioner som ska starta upp arbetet med Bokstart. Ett vanligt råd handlar om att börja testa i mindre skala, för att sedan bredda arbetet. Det kan göra startsträckan kortare och minska riskerna om det visar sig att arbetet inte faller ut som tänkt. ”Att man ska se det som ett slags test. Inte vara rädd att testa detta och också ändra på hur man gör det om det inte fungerar” 4.3.3 Hållbarheten och projektens fortlevnad En central fråga framåt för många projekt är hur Bokstart ska kunna bli en del av den ordinarie verk48/64