Bokstart i Sverige 1
Bokstart i Sverige 5. Slutsatser I detta avslutan
de kapitel presenteras Governos övergripande analys av den totala insamlade empirin samt våra slutsatser utifrån denna. Slutligen presenteras ett antal rekommendationer från Governo kring de delar som vi ser är centrala för Kulturrådet att arbeta vidare med och sprida till fler kommuner och regioner. Innan vi går in på våra slutsatser behöver dock ett särskilt konstaterande göras kring fenomenet Bokstart. Grundläggande vid varje försök att följa upp och utvärdera en verksamhet är att innan man drar slutsatser om hur den utförs, styrs, organiseras etc. alltid bör ställa sig frågan om verksamheten i sig är bra. Är den ett effektivt sätt att nå de syften den finns till för? Svaret på denna fråga påverkar i hög grad de slutsatser man sedan drar om verksamheten ifråga. Detta uppdrag att närmare studera Bokstart är på denna punkt speciellt såtillvida att Bokstart vid sitt införande i Sverige redan utgjorde en internationellt beprövad och beforskad metod/arbetsform. Frågan om Bokstart är bra var i hög grad besvarad redan från början, en bild som dessutom förstärkts under vårt arbete. Vi har inte stött på en enda ifrågasättande synpunkt om att bokstartsinsatserna för att stärka tidig språk- och litteracitetsutveckling, inte skulle vara bra. Bokstart är således till stor nytta för familjer med små barn. Detta konstaterande leder i sin tur till slutsatsen att så många som möjligt borde få ta del av Bokstart i framtiden. När vi nu går vidare och diskuterar våra slutsatser av granskningen gör vi det i perspektivet att belysa iakttagelser och erfarenheter av betydelse för ett fortsatt och växande bokstartsarbete i kommuner och regioner. 5.1 Bokstartsatsningen – en samlad bild De knappt 30 projekt som ingått i vår uppföljning uppvisar förvisso många skillnader, vilket framgått av rapporttexten. Intressantare är kanske att de på vissa avgörande punkter också uppvisar tydliga likheter. På flera centrala områden som t.ex. metodval och målgrupper har de tänkt relativt lika. Trots att KUR lämnade goda möjligheter att göra egna uttolkningar av bokstartarbetet, har en majoritet av projekten utgått från familjer med nyfödda kring vilka man i större eller mindre grad haft ett interkulturellt och/eller socioekonomiskt perspektiv och där insatserna ofta har handlat om olika mixar av hembesök och gruppträffar. En inte orimlig slutsats att dra när många gör liknande grundläggande analyser och val är att dessa faktiskt kan vara välgrundade och relevanta. Ett annat konstaterande är att det hittillsvarande bokstartarbetet har nått väldigt få barn i absoluta tal. Det är främst i små landsbygdskommuner som man kunnat inrikta sig mot samtliga barn i en årskull, och även i de regionövergripande projekten är det främst i avgränsade kommuner där konkret verksamhet bedrivs. Den statliga finansieringen har utan tvekan haft betydelse för att få igång och driva projekten. Om man överväger hur ett breddinförande av Bokstart ska kunna finansieras är det dock viktigt att inse att dagens statliga projektfinansiering skulle utgöra en mycket begränsad del. En förutsättning för att Bokstart ska spridas i större skala är således att regioner och kommuner själva prioriterar arbetet och skjuter till resurser till de berörda verksamheterna. 5.1.1 Hembesökens centrala roll i Bokstart Det kan konstateras att hembesöken som metod anses ha en stor betydelse för att stärka föräldrar och familjen i deras roll för barnens språkutveckling. Även om inte alla projekt har dragit denna slutsats finns det en bred uppfattning att det är det individuella mötet som utgör kärnan i bokstartarbetet och att det är den förtroendefulla relationen som etableras som skapar förutsättningar att nå ut med Bokstarts budskap. 51/64