Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31 Andrews. Kungen som gav sit
t medgivande var William IV och året 1834. Det vore inte rättvist att lämna Thomas Erskine utan att nämna hans insatser på några andra områden och en del titlar han under sin livstid belönades med. Det får bli i form aven summarisk uppräkning. Jag använder för enkelhetens skull de engelska titlarna. * Född år 1744 i grevskapet Fife. * Ordförande för The British Factory i Göteborg. * Kassör och ansvarig för The Poor Box. * Pratade och skrev flytande svenska. * Brittisk konsul i Göteborg. * Framsynt jordägare. Han tillämpade i Skottland den tidens mest effektiva jordbruksmetoder, vilket gjorde starkt intryck på hans svenska jordägarvänner. Dessa bistods med råd och dåd - som exempel kan nämnas att han skickade över tio unga skotska bönder att bruka jorden för George Stiernsvärd på godset Engeltofta. Moderna brittiska plogar introducerades i Sverige och kom ganska snart även i produktion här. * Blev genom arv Sir Thomas Kelly. * Kapten för the Society of St. Andrew Golfers år 1797. * Scottish peer in the House of Lords. * Ärvde titeln the Earldom of Kellie. * Dog år 1828 i Cambo House. tan tvekan en imponerande lista, men inte den enda i sitt slag om man ser till den samhällsnytta som uträttrades också av andra britter under 1600-, 1700- och 1800-talen. Man brukar säga att Göteborg är donatorernas stad, namn som Carnegie, Dickson, Chalmers, Keiller m.fl. på gator, institutioner och platser vittnar om det brittiska inslaget. Smeknamnet Lilla London är inte fel. Under den tidiga industriepoken gjorde sig det brittiska försprånget gällande på de flesta områden i samhället. Med en titt i backspegeln får vi väl säga att vi svenskar hade tur som på ett så tidigt stadium och under jämförelsevis fredliga former kunde haka på utvecklingen och så småningom ta det stora språnget ut ur fattigdomen. Den svenska golfen, som nu blommar för fullt, slog rot tidigt bland annat tack vare staden Göteborgs vänskapliga samarbete med britterna. REFERENSER: Tomas Andersson: Pålad stad - berättelser om Göteborg från början till nu. Riksantikvarieämbetet 2003. John R. Ashton: Lives and livelihoods in Little London - The story of the British in Gothenburg 1621 - 2001. Sävedalen 2003. James Balfour: Reminicences of golf on st. Andrews links. Edinburgh 1887. Göteborgs Stadsbyggnads- kontor/ Göteborgs Stadsmuseum: Hus för hus i Göteborgs stadskärna. 2003. Encyklopaedia Britannica. 1969. P. Adalbert Engelhart: Helgonkalender. Vejbystrand 1995. Herman Lindqvist: Historien om ostindiefararna. Göteborg 2002. Magnus Magnusson: Scotland - the story of a nation. London 2000. George Otter: St Andrew's English Church Gothenburg - a short history and guide. Svenska Golfhistoriska Sällskapet: Arsskrift 2000. 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68