Årsskrift 2004 1
Årsskrift 2004 Sida 2
Årsskrift 2004 Sida 3
Årsskrift 2004 Sida 4
Årsskrift 2004 Sida 5
Årsskrift 2004 Sida 6
Årsskrift 2004 Sida 7
Årsskrift 2004 Sida 8
Årsskrift 2004 Sida 9
Årsskrift 2004 Sida 10
Årsskrift 2004 Sida 11
Årsskrift 2004 Sida 12
Årsskrift 2004 Sida 13
Årsskrift 2004 Sida 14
Årsskrift 2004 Sida 15
Årsskrift 2004 Sida 16
Årsskrift 2004 Sida 17
Årsskrift 2004 Sida 18
Årsskrift 2004 Sida 19
Årsskrift 2004 Sida 20
Årsskrift 2004 Sida 21
Årsskrift 2004 Sida 22
Årsskrift 2004 Sida 23
Årsskrift 2004 Sida 24
Årsskrift 2004 Sida 25
Årsskrift 2004 Sida 26
Årsskrift 2004 Sida 27
Årsskrift 2004 Sida 28
Årsskrift 2004 Sida 29
Årsskrift 2004 Sida 30
Årsskrift 2004 Sida 31
Årsskrift 2004 Sida 32
Årsskrift 2004 Sida 33
Årsskrift 2004 Sida 34
Årsskrift 2004 Sida 35
Årsskrift 2004 Sida 36
Årsskrift 2004 Sida 37
Årsskrift 2004 Sida 38 ammalt och nytt i åstad n a
v de största fördelarna med att vara medlem i Svenska Golfhistoriska Sällskapet är möjligheten att få se och spela gamla kända banor. Därmed sagt att sommarens höjdpunkt 2003 var såväl besöket på Båstad Golfklubb som på dess historiskt sett så betydelsefulla gamla bana. Jag hade redan på förhand tagit reda på att mannen bakom denna pärla var Fredric G Hawtree (1883-1955), det vill säga den kände banarkitektfamiljen Hawtrees anfader. Tillsammans med femfaldige British Open-vinnaren John Henry Taylor grundade Hawtree år 1922 ett kontor för banarkitektur. Där slog de två sina kloka huvuden ihop och planerade ett hundratal golfbanor före andra världskriget. Eller rättare sagt: Hawtree svarade för själva planeringsarbetet medan den berömde Taylors åtagande handlade om att skaffa kunder till firman och slå invigningsslaget på parets nyöppnade banor. År 1928 styrde de kosan mot Båstad där den fördomsfrie Ludvig Nobel anlitade dem för att planera klubbens första golfbana - av det enkla skälet att han ville glädja uttråkade tennisspelande sommargäster. Sådana här fina arkitektbesök har alltid varit ganska ovanliga i Sverige där man alltid hellre litat till sin egen förmåga. Några av de klubbar som vid sidan av Båstad kan ståta med ett stiligt namn i sina historiska skrifter är Stockholms Golfklubb i Kevinge och Lunds Akademiska Golfklubb (Harry Colt & Ca), Halmstad Golfklubbs södra bana och Kungsbacka (Frank Pennink). När udden på Hawtrees vassa penna med ålders rätt trubbades av tog sonen, Fredric William (född 1916), över. Hans 38 mest berömda verk är St Nom La Breteche i Paris, Be1gian Royal Waterloo och spanska Pals. Därefter har Fredric Williams son, Martin Hawtree (född 1947), i sin tur fört familjetraditionen vidare. På hans meritlista ses bland annat Danmarks kända bana, Simons GK. Anmärkningsvärt i det hela är, att alla tre, det vill säga såväl farfar som son och sonson Hawtree, har gjort förbättringar på British Open-banan Royal Birkda1e! Båstads gamla bana är byggd i gammal, äkta brittisk stil och när man spelar där är det lätt att glömma bort att man faktiskt befinner sig i Sverige. Fairways är inte alltför långa och det krävs betydligt mindre styrka än andra för golfspelet så viktiga färdigheter för att åstadkomma ett bra resultat. Underbart att det fortfarande finns sådana här banor! nder dagarna i Båstad passade jag även på att spela klubbens nya bana - om vilken man inte kan säga annat än att den är gamla banans raka motsats! Där krävs i första hand muskler - och naturligtvis också detta ständigt diskuterade idrottslighet - vad det egentligen innebär i golfens värld har jag aldrig begripit! För förstagångsbesökaren uppen- barar sig även andra stora problem - som handlar om att hitta nästa teet Det förvånar mig inte ett dugg, att man mellan varven har varit tvungen att tvinga klubbens medlemmar (i synnerhet de äldre) att spela den nya, betydligt längre banan. Också i mitt tycke är gamla banan, med sin välkända kvarn, en klart behagligare upplevelse. Nya storhövdade drivers, som får bollarna att flyga allt längre, har onek
Årsskrift 2004 Sida 39
Årsskrift 2004 Sida 40
Årsskrift 2004 Sida 41
Årsskrift 2004 Sida 42
Årsskrift 2004 Sida 43
Årsskrift 2004 Sida 44
Årsskrift 2004 Sida 45
Årsskrift 2004 Sida 46
Årsskrift 2004 Sida 47
Årsskrift 2004 Sida 48
Årsskrift 2004 Sida 49
Årsskrift 2004 Sida 50
Årsskrift 2004 Sida 51
Årsskrift 2004 Sida 52
Årsskrift 2004 Sida 65
Årsskrift 2004 Sida 66
Årsskrift 2004 Sida 67
Årsskrift 2004 Sida 68