Tidningen Energi 1
annat näringspolitisk rådgivare och energidirektö
r på Skogsindustrierna. Lagom till energiöverenskommelsen 2016 började hon på Uniper och fick gå i närkamp med energifrågorna och politiken. Och vid årsskiftet tillträdde hon alltså tjänsten på Svenskt Näringsliv, där hon tillsammans med sju medarbetare ansvarar för hållbarhet och infrastruktur. – Det är ett bredare och större uppdrag med mer ansvar. Det är jättekul och bra att tidigare ha sett andra sidan av myntet. N u representerar hon 50 medlemsorganisationer och 60 000 företag runt om i landet. Hur ser samarbetet ut med energibranschen? – Vi har en god dialog, men vi gör såklart olika bedömningar om vad en konkurrenskraftig kostnad är. Vi vill betala så lite som möjligt för elen, men vi vill inte att elproducenterna tvingas lägga ner. Några dagar efter vårt möte ska den senaste rapporten presenteras – en långsiktig scenarioanalys för det framtida kraftsystemet och vilka komponenter som bör ingå. Intresset är stort. 300 personer har anmält sig till webbinariet där rapportförfattaren Staffan Qvist presenterar analysen där man lägger fram den optimala mixen: i grova tal en tredjedel vindkraft, en tredjedel vattenkraft och en tredjedel bibehållen och ny kärnkraft. Ett system ganska likt det Sverige har idag bortsett från en fortsatt kraftig ökning av vindkraft. Att ha ett helt förnybart elsystem skulle kosta 40 procent mer, enligt analysen. – Nästan hela elsystemet måste reinvesteras till 2045. Scenarioanalysen bygger på en optimering av investeringskostnaden för ett fossilfritt elsystem i den kontexten. Den utgör ett av underlagen i projektet och 3 LÄSTIPS Ett litet liv Hanya Yanagihara Tidningen Hemslöjd Munken som sålde sin Ferrari Robin Sharma är långt ifrån allt vi tittar på. Däremot har en så avancerad systemanalys av vårt elsystem aldrig tidigare gjorts och det känns jättekul att kunna bidra med detta nya underlag till energidiskussionen. Analysen visar också att kraftvärmen hamnar utanför – annars brukar ju den lyftas fram som en central del för att klara kapacitetsbristen? Hur ser ni på det? – I en kostnadsoptimerad analys som denna, där man enbart tar hänsyn till elleveransen, kommer inte kraftvärmen in. Däremot är jag säker på att vi även fortsatt kommer ha biokraftvärme i det svenska elsystemet. Värmeleveransen är värdefull och den lokala nyttan stor. Dessutom har vi ju en stor andel industriellt mottryck inom skogsindustrin som jag inte ser kommer minska. I KRAFTSAMLING ELFÖRSÖRJNING Svenskt Näringsliv startade Kraftsamling Elförsörjning våren 2019. Inom ramen för detta projekt har organisationen samlat företrädare för en rad olika branscher och intressentgrupper. Syftet är att ta ett brett grepp kring frågan om hur det framtida svenska elsystemet kan se ut, vilket ska ge underlag till politikerna. En slutrapport ska presenteras i slutet av 2020. Fram till slutet av september har följande åtta rapporter presenterats i projektet: 1 Kraftsamling elförsörjning – långsiktig scenarioanalys 2 Försörjningstrygghet el – 2045 3 Lösningar för ökad flexibilitet i elsystemet – möjligheter och utmaningar 4 Energieffektivisering och dess påverkan på elanvändningen 5 Elektrifiering av Sveriges transportsektor 6 Elnätsutmaningen 7 Högre elanvändning 2045 – samhällsutvecklingen och klimatomställningen kräver mer el 8 Internationell kartläggning Rapporterna går att ladda hem på svensktnaringsliv.se höst väntar ytterligare två rapporter om elmarknaden. Sedan inleds arbetet med slutanalysen och övergripande policyförslag som ska presenteras innan årsskiftet. Därefter börjar steg 2 i Kraftsamlingen som löper till valet 2022. Då handlar det om att träffa beslutsfattare på olika nivåer och försöka få genomslag för de förslag man jobbat fram i den praktiska politiken. Det betyder att Lina Håkansdotter har gott om jobb framöver. Men redan nu vill hon sända en signal till politikerna – till energiminister Anders Ygeman närmare bestämt: – Jag efterlyser mer sense of urgency. Elsystemet skickar ut starka varningssignaler, det har det gjort länge. Det är dags att agera innan det är för sent. Att konstatera elöverskott på årsbasis och låta elnätsbolagen rulla över outnyttjade intäktsramar är inte lösningen, han måste göra mycket mer än så. TIDNINGEN ENERGI NR 6 2020 21