Tidningen Energi 1
Elhandelsföretag Elbörs Tema Elmarknad Den svensk
a elmarknaden är en så kallad energy onlymarknad där elproducenterna får betalt per levererad kilowattimme. Flödet på elmarknaden består dels av den fysiska leveransen via elnäten och den ekonomiska som går via elbörsen och elhandlarna. 1 Elproducenterna lägger säljbud till elbörsen. De fem största producenterna står för runt 80 procent av produktionen. 2 På elbörsen NordPool lämnas köp och säljbud löpande till dagen före och intradagsmarknaden. Cirka 90 procent av all el som används i Norden säljs här. 3 Det finns cirka 130 elhandelsföretag som köper och säljer el till kunderna via elbörsen. En del av dessa företag är också balansansvariga, det vill säga skyldiga att se till att tillförd och uttagen el alltid är i balans. En del större elkunder köper elen direkt från elbörsen eller från producenterna, till exempel genom PPA (Power Purchase Agreement). Elproducenter Elnätet består av reglerade monopolverksamheter som övervakas av Energimarknadsinspektionen. 1 Svenska kraftnät (SvK) ansvarar för stamnäten, cirka 1 500 mil högspänningsledning (220–400 kV). SvK är också systemansvarig för överföringssystemet. 2 N 24 NR 6 2020 TIDNINGEN ENERGI är elmarknaden omreglerades 1996 var allting ganska tydligt och enkelt. Genom att konkurrensutsätta handel och produktion av el skulle resurserna användas mer effektivt och leda till marknadsstyrda investeringar. Samtidigt skulle elnäten vara fortsatt reglerade. Den nordiska modellen, med elbörsen NordPool i centrum, blev en internationell förebild. – Då hade vi ett elsystem som var väldigt lämpat för den elmarknad som byggdes upp. Det fanns en mängd kärnkraft som baskraft och sedan följde vattenkraften efterfrågan. Det var handel med lagrat vatten kan man säga, säger Lars Bergman, professor emeritus på HanRegionnäten (20130 kV) förbinder stamnäten med lokalnäten och vissa större produktionsanläggningar. Ägs huvudsakligen av de större nätföretagen. delshögskolan som forskat kring elmarknadsfrågor sedan 1970-talet. Men sedan dess har förutsättningarna ändrats rejält: antalet kärnkraftsreaktorer har successivt blivit färre samtidigt som vindkraften tiodubblat sin andel de senaste tio åren, framdrivet av bland annat nya klimatkrav och elcertifikatsystemet. I en ny rapport i Svenskt Näringslivs projekt Kraftsamling elförsörjning varnas för att den snabba vindkraftsutbyggnaden kombinerat med svaga prissignaler hotar försörjningstryggheten på sikt. Lars Bergman tror dock på marknadens förmåga att anpassa sig trots den ökade komplexiteten: – Det är en annan spelplan nu, men jag tror att själva marknadssystemet fortfarande fungerar så länge vi har en så stor andel vattenkraft. Handeln kommer närmare inpå drifttimmen och det kräver att Svenska kraftnät gör en del förändringar, säger han.