Allergia 1
AllergiHjälten Rösta fram din allergihjälte De ha
r något gemensamt – allergihjältarna. De har gjort något som är till glädje för många människor med allergiska sjukdomar. De har hjälpt andra att få ett friskare liv. ma dit. En som starkt bidragit till att göra lägren så populära är Idre Fjälls vd, Joacim Johansson. – Jag tycker att alla ska ha möjlighet joacim johansson l Otaliga är de barn och vuxna med astma och allergi som fått andas fjälluft, idkat friluftsliv och umgåtts under trygga former genom åren. I år är det tjugotredje året i rad som Linköpings Astma- och Allergiförening drar till Idre på läger. Numera har också Stockholmsmedlemmar möjlighet att komatt uppleva den svenska fjällvärlden, oavsett förutsättningar. Att jag brinner för detta kanske har att göra med att jag är utbildad sjuksköterska i botten och har jobbat inom vården. – Vill man så hittar man lösningar, det viktigaste är att lyssna lite extra mycket och ha en dialog om vilka behov som finns för att vistelsen ska bli lyckad. Ordföranden i Linköpingsföreningen, Lhena Hjalmarsson, har varit med från början och arrangerat lägren: – Joacim betyder jättemycket för oss allergiker. Han är alltid så positiv och mån om att Idre Fjäll ska vara till för alla, inte bara för dem som mår bra. Det är aldrig något som är bekymmersamt för honom. Fem nominerade allergihjältar kommer att presenteras i Allergia. Det är du som ska rösta fram en värdig vinnare. Vinnaren presenteras i Allergia nr 8/12. Kostnaden för att rösta är 20 kronor (eventuell trafiktaxa kan tillkomma). Pengarna som kommer in från röstningen går till Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. VILL DU RöStA PÅ JoAcIm? Sms:a HJÄLTE3 till 729 01 så lägger du din röst samtidigt som du skänker 20 kronor till allergiforskningen. Hartssyror funna hos träarbetare Personer som arbetar med trä är speciellt utsatta för irriterande hartssyror, men syrorna finns också i till exempel plåster. l – Mina studier kanske förändrar den allmänna bilden av trä som något naturligt och ofarligt. När man fördjupar sig i hartssyrornas underbara värld hittar man kopplingar till astma, kontakteksem och irritation i luftvägarna, säger Sara Axelsson. Hon är kemist på Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro och har forskat om hartssyror sedan 2006. Hartssyror är samlingsnamnet på en grupp ämnen i kådan från barrväxter. Hartssyrornas klibbighet, och att de löser olja i vatten, gör att de används i många produkter i hushållet och inom industrin. De används till färg, lack, produkter för lödning och lim och förekommer naturligt i trä och träbaserade produkter. 22 Kolofonium är en produkt som till stor del består av hartssyror, och allergi mot kolofonium är vanligt förekommande bland befolkningen. – Jag såg ett behov av att ta reda på i vilka nivåer hartssyrorna förekom inom träpelletsindustrin, men också hitta nya och enklare analysmetoder, säger Sara Axelsson. I hUD och URIN.Studierna visar att hartssyror finns i mätbara halter i träpelletsindustrin, i luften men också på huden och i urinen bland människorna som arbetar där. Än så länge finns ingen gräns i Sverige för hur hög halt av hartssyror som får finnas i luften i arbetsmiljön. – Även om de flesta mätningarna som gjorts visar på relativt låga nivåer i luften, är halterna i vissa lokaler högre än den gräns som används i Storbritannien, säger Sara Axelsson. Hon kan också konstatera att de metoder som hittills använts för att bestämma hartssyror i trädamm ger falska resultat medan analysmetoder baserade på så kallad vätskekromatografi håller måttet. VANDRAR. Sara Axelsson gjorde ett annat fynd under sitt arbete. – Plåster med så kallat hudvänlig lim ska egentligen inte innehålla hartssyror. Men om det är en plåstersort med en pappersremsa, kan hartssyror vandra över från papperet till plåstret och leda till kontakteksem, säger hon och konstaterar att denna plåstertyp inte är lämplig för allergiska personer. – Det vore spännande att gå vidare och undersöka i vilken omfattning hartssyror finns i till exempel kosmetika och andra produkter som vi använder i vardagen. I avhandlingen finns beskrivet en screeningmetod som numera är danska miljöstyrelsens standardmetod för detta, berättar Sara Axelsson. FOTO: IDRE FJÄLL