Tidningen Energi 1
Reportage Smarta fjärrvärmenät Ljudvågor avslöjar
rostiga rörsystem Att hitta begynnande skador på fjärrvärmerör är en svår uppgift. På Öresundskraft använder man digitala verktyg för att läsa av rörens status. I höst ska företaget rulla ut 600 smarta digitala boxar i sitt värmenät. Målet är att allt ska vara uppkopplat till 2025. TEXT: JOHAN WICKSTRÖM FOTO: ANDRÉ DE LOISTED M 50 NR 5 2019 TIDNINGEN ENERGI agnus Ohlsson tar på sig overallen och klättrar ner tre meter ner under jord till kammare nr 42007. Där nere viker fjärrvärmerören av till bostadsområdet Husensjö i Helsingborg. På den lilla ståytan nere i kammaren hänger en decimeterstor dosa på väggen sedan några månader med initialerna SAB, en så kallad Smart Aktiv Box. – Boxen mäter det vanliga förstås: framledningstemperatur, fuktighet i kammaren, syrenivån etc. Men det nya är att vi satt in sensorer som skickar ljudvågor i vattnet för att läsa av hållfasthetstjockleken i rören. Det är ju den viktigaste parametern för att förebygga skador: hur mycket friskt stål det finns i rören, säger Magnus Ohlsson som är Strategi och verksamhetsingenjör på Öresundskraft. – Erfarenhetsmässigt har det visat sig att om stålets ursprungliga tjocklek är 6 millimeter är det dags att byta när det bara är hälften kvar. En stor del av de svenska fjärrvärmerören närmar sig 40–50årsstrecket och ligger i riskzonen för korrosion eller andra utmattningsskador. Men svårigheten är att upptäcka detta. I Helsingborg finns cirka 56 mil rörledningar, som togs i drift 1964 med den stora installationsvågen under 1980talet. En stor del ligger i betong och eternitkulvertar vilket var den vanliga metoden innan olika plastmaterial började ersätta dessa konstruktioner. I betongkulvertarna är det knepigt att lokalisera felen. Ofta ser man det försent. Som i mars 2005 då vatten trängt ner i en av Öresundskrafts betongkulvertar och droppat på rören en längre tid. När sedan en grävmaskinist i en annan del av staden av misstag grävde av signalkabeln till nätpumparna uppstod en tryckstöt, vilket resulterade i ett läckage på 1 600 kubik meter vatten. 2013 hände en liknande incident. De vanliga metoderna för att upptäcka och förebygga fuktskador är till exempel larmtrådar som känner av vattenförekomst och termografering där man använder värmekameror som läser av temperaturskillnader i marken. Men det saknas en metod för att se statusen på själva stålröret innan kulverten är så skadad så att den behöver åtgärdas akut. Genom den så kallade DeltaTmetoden mäter Öresundskraft hastigheten av ljudvågor i vattnet.