Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus "Nu får det vara nog"
NORGE DANMARK Irene Sandnes, 34 år Sjuksköterska
på kommundriven vårdavdelning. Tog examen 2012. Lön: 42 900 Nkr plus tillägg (cirka 43 000 SEK). ”Norska sjuksköterskor är inte nöjda med lönen. Vi har stort ansvar och mer jobb för mindre pengar än andra yrkesgrupper med samma typ av utbildning. På min arbetsplats är vi ofta underbemannade och märker att arbetsgivaren allt oftare ersätter oss med outbildad personal, vilket är vanskligt.” Luca Pristed, 28 år Sjuksköterska på operation, Rigshospitalet. Tog examen januari 2020. Lön: 27 000 DKK (cirka 36 700 SEK). I Danmark bygger lönerna på tariffer efter år i yrket plus tillägg och individuell lönesättning. Sista steget på lönetrappan kommer vid tio år i yrket och kallas kollegor emellan för ”dödslönen”, eftersom den dödar incitament för vidare utveckling och anses för låg. Dödslönen motsvarar cirka 42 000 SEK i grundlön. SVERIGE Hanna Zizka, 41 år Sjuksköterska på kava, Centralsjukhuset i Kristianstad. Tog examen 2005. Lön: 34 600 SEK. ”Här i Skåne har framför allt nyfärdiga lyckats få upp ingångslönerna. Det är inte dåligt i sig. Men för dem som jobbat längre stagnerar det. Har du kommit in på en dålig lön släpar du efter, vilket är svårt att rätta till när vi har en situation där vi diskuterar småpengar, hundralappar hit eller dit.” FINLAND Anne Pauna, 33 år Sjuksköterska och chef inom kommunal hemsjukvård. Tog examen 2017. Lön: 3 250 euro (cirka 33 400 SEK). Typiskt för sjuksköterskeyrket i Norden är svårigheten att göra lönekarriär. Värst är det i Finland. En finsk sjuksköterska ökar sin lön med cirka 27 procent under ett helt yrkesliv. I mansdominerade yrken är ökningen ofta 100 procent. Finland har också Nordens största lönegap mellan könen. DET VAR kravet på jämställda löner som det danska sjuksköterskeförbundet valde att fokusera på i årets lönerörelse som ledde till strejk. I Danmark finns något som kallas för Tjänstemannareformen, ett politiskt beslut som sedan slutet av 1960-talet placerat offentliganställdas löner i en lönetrappa. Det låser fast sjuksköterskeyrket på en lägre lönenivå än likvärdiga mansdominerade yrken. Facket krävde ett lönelyft som skulle göra skillnad men motparten sade nej. Resultatet blev en nedlagd strejk och ett löfte om en kommitté som ska titta på lönestrukturerna inom den offentliga sektorn. Att orättvisor som detta är inbyggda i olika överenskommelser på arbetsmarknaden är inte unikt för Danmark. I Sverige styr sedan slutet av 1990-talet industriernas lönesättning löneökningarna på övriga arbetsmarknaden, vilket gör historiska lönegap mellan kvinno- och mansdominerade yrkesgrupper svåra att justera. Även Norge och Finland har liknande upplägg. VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2021 OM DET ska vara möjligt att lyfta lönerna rejält för kvinnodominerade yrken går det inte att hålla fast vid industrimärket som norm, det har bland andra nationalekonomen Lars Calmfors uppmärksammat. Svenska sjuksköterskor i kommuner och regioner har generellt sett haft lönepåslag en bit över märket under flera år. Men det har inte varit tillräckligt för att vända en negativ trend av bristande bemanning och dålig arbetsmiljö. Lönefrustrationen bland svenska sjuksköterskor beror också på att det framför allt varit nya i yrket som lyckats få upp sina löner genom att ställa krav på allt mer desperata arbetsgivare. Samtidigt har mer erfarna halkat efter lönemässigt. Det här är något som sjuksköterskan Hanna Zizka känner igen från sin arbetsplats, kava i Kristianstad. Hon tjänar efter 16 år i yrket ungefär 5 000 kronor mer än de som nyanställs med färsk legitimation. De som jobbat några år kan hamna i situationer där de får ta ansvar för 13
Vårdfokus Aktuellt#10
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervju: Nicole Silverstolpe
Vårdfokus Skrivande sjuksköterskor
Vårdfokus Tema: Palliativ vård
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus Vården & klimatet
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor