Vårdfokus Ordföranden
Vårdfokus "Nu får det vara nog"
Vårdfokus Aktuellt#10
Vårdfokus Frågeakuten
Vårdfokus Intervju: Nicole Silverstolpe
Vårdfokus Skrivande sjuksköterskor
Yrkesstolthet och en stark känsla av meningsfullh
et — men också en nattsvart bild av arbetsvillkoren. Det utmärker de många skildringarna av vården, som tar allt större plats inom skönlitteraturen. I Vårdfokus bokspecial träffar du fyra av landets skrivande sjuksköterskor. TEXT PER BENGTSSON Under 2010-talet introducerades en ny litterär genre i Sverige: arbetslitteraturen. Jämfört med den traditionella arbetarlitteraturen, som förknippas med proletärromaner av författare som Ivar Lo-Johansson och ofta skildrade kroppsarbetare Rasmus Landström. eller statare, rör sig de nya berättelserna i högre grad inom tjänste- eller vårdsektorn. De utgör vittnesmål från arbetsplatser och innehåller detaljerade beskrivningar av specifika uppgifter eller moment som hör till yrket. En stor andel av författarna är kvinnor. ”Arbete så som det skildras i äldre litteratur stämde inte längre överens med verkligheten.” RASMUS LANDSTRÖM, LITTERATURKRITIKER — Jag tror att det fanns en hunger efter att både läsa och skriva om jobbskatteavdragets, rut-tjänsternas och new public managements Sverige. Arbete så som det skildras i äldre litteratur stämde inte längre överens med verkligheten eller våra föreställningar, säger litteraturkritikern Rasmus Landström. Det är han som introdu”Förlossningen” av Måns Wadensjö: ”Skildrar en förlossningsavdelning, omväxlande lyriskt och omväxlande på reportageprosa. Närheten mellan vårdpersonalen och de födande är mycket vackert gestaltad.” ”11.05.05—14.10.17” av Marie Norin: ”En säregen diktsamling om arbetet på ett gruppboende. Experimentella passager där texten sprawlas, alltså blandas, med agitatoriska avsnitt om nyliberal politik. Vreden över tillståndet i den offentliga sektorn stiger likt en brandrök ur diktsamlingen.” cerade begreppet arbetslitteratur i boken ”Arbetarlitteraturens återkomst” som kom förra året. Han spårar ett visst släktskap med 1970-talets rapporterande dokumentärromaner. Där agerade författarna ”barfotaforskare” med uppgift att ge röst åt människor som inte själva formulerade berättelser om sina levnadsvillkor. Kristian Lundbergs ”Yarden” (2009) och Anders Teglunds ”Cykelbudet” (2021) är exempel på romaner där författare gjort tillfälliga nedslag i gigekonomins och sms-anställningarnas osäkerhet. RASMUS LANDSTRÖM har läst de flesta skönlitterära skildringarna av arbetsmarknaden och yrkeslivet från det senaste decenniet. — Där är vårdskildringarna helt centrala. Det är ofta en fruktansvärt mörk bild som ges av arbetsvillkoren inom förlossning, äldrevård och gruppboenden, med människor som verkligen lever på bristningsgränsen till följd av överbelastning, underbemanning och jakten på mätbara resultat. Samtidigt präglas böckerna av att huvudpersonerna upplever jobbet som meningsfullt. De uttrycker en särskild sorts yrkesstolthet. Rasmus Landström framhåller Sara Beischers ”Jag ska egentligen inte jobba här” (2012), som ett viktigt verk. Där väljer 19-åriga VÅRDFOKUS. NUMMER TIO 2021 27
Vårdfokus Tema: Palliativ vård
Vårdfokus Extra: Barnmorska
Vårdfokus Extra: Biomedicinsk analytiker
Vårdfokus Extra: Röntgensjuksköterska
Vårdfokus Extra: Sjuksköterska
Vårdfokus Vården & klimatet
Vårdfokus Student
Vårdfokus Ledarskap
Vårdfokus Medlemssidor