GLAS 1
Stora glasytor, dagsljus och utsyn är viktiga fak
torer i Norges grönaste skola. Naturliga material och modiga miljöval har satt standarden för framtiden i den prisbelönta byggnaden som rymmer nya Horten gymnasium. ENERGIEFFEKTIVITET OCH DAGSLJUS Text: Mikael Ödesjö Foto: Hundven-Clements Photography Grethe Brox-Nilsen, LINK arkitektur. 2015 bestämde sig Vestfold för att bli Norges grönaste fylke. Vid uppförandet av en ny gymnasieskola i Horten var det därför naturligt med en stark miljöprofil. Man gjorde ett ambitiöst val genom att satsa på ett miljöklassificeringssystem med fokus på hållbarhet i alla led. — Det har varit en spännande process. Målet var att uppfylla både miljömässiga och arkitektoniska krav samt tillgodose alla önskemål från byggherre och användare, säger arkitekten Grethe BroxNilsen på LINK arkitektur. Ett ställe där hållbarhet och estetik möts Horten gymnasium uppfyller kraven för både passiv och plusenergihus. Byggnaden har 3 700 kvadratmeter solcellspaneler, 13 geobrunnar, vattenburen värme och mycket isolering i väggar och tak. Stränga krav på giftinnehåll, transportutsläpp, återvinningsgrad och täthet gjorde det nödvändigt att noga utvärdera alla material. — Vi funderade väldigt mycket på hur vi skulle få till det med materialvalen. Vi hade inte så många referensprojekt att titta på, och det här är en byggnad med betydligt högre krav än vad som anges i de tekniska föreskrifterna. Vilken typ av material ska vi till exempel använda när vi inte kan använda betong? Vi kom fram till att massivt trä var det bästa valet, berättar Grethe BroxNilsen. Trä och glas i kontrast Byggnaden är baserad på miljövänliga material, med fasad, golv och huvudtrappa i trä. Invändigt har man använt ek och ekparkett. Utomhus har arkitekten valt obehandlat kärnfuru. Träet står i mjuk kontrast till de stora glasfasaderna som hålls ihop av profiler i återvinningsbart aluminium från Hydroägda Sapa. Resultatet är en kompakt och trivsam byggnad med fantastiska ljusförhållanden. — Eftersom byggnaden är så kompakt har det varit en utma32 GLAS 2.2020 / tema: hälsa & välmående / ning att ta tillvara dagsljuset och utsynen, särskilt i klassrum och andra lokaler som vetter ut mot atriet, berättar Grethe BroxNilsen. Lösningen blev att bygga invändiga balkonger i etager på den ena sidan av atriet. Tanken var att alla sektioner ska leda fram till atriet, som också är skolans viktigaste uppehållsrum. Skolans olika avdelningar ligger i nära anslutning till det här utrymmet, vilket gör det lätt att orientera sig samt ger en känsla av tillhörighet. BIM i projekteringen I projekteringen av byggnaden har man använt sig av BIM (byggnadsinformationsmodellering). BIM är digitala 3Dmodeller som gör det möjligt att visualisera, planera, kalkylera och koordinera byggnader och ger ett bättre och enklare samarbete mellan olika yrkesgrupper. Grethe BroxNilsen förklarar: — BIM har varit en del av projekteringen. En gemensam modell har använts för att undvika kollisioner mellan de olika yrkesgrupperna samt för att få en visuell översikt i 3D. På byggplatsen installerades stationer där man kunde navigera sig runt i modellen. Med hjärterum som utgångspunkt På skolan kallas atriet för ”hjärterummet”. Den här stora, öppna ytan används av både elever och lärare och kan beskrivas som byggnadens hjärta. — En av våra främsta visioner var att skapa ett rum där eleverna trivs och där utanförskap inte har någon plats, säger Runar Bekkhus som representerar byggherren, Vestfold fylke. Rummet är öppet och trivsamt, och har delar för både social