Omtanke 1
ÄLDREOMSORG Äldreomsorgen skiljer sig åt i de nor
diska länderna. Äldreomsorgen i Norden – likheter och skillnader I dessa tider möts vi i svensk media av att antalet döda till följd av covid-19 är mycket högre i Sverige än i våra grannländer. En stor anledning till detta är att vi inte har lyckats hålla smittan borta från våra äldre, som var ett av de stora målen i den svenska coronastrategin. Många frågar sig nu vad det beror på. Vad skiljer den svenska äldreomsorgen från den i övriga Norden och vilka likheter finns? Omtanke har pratat med Tine Rostgaard, professor vid Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet och professor vid Roskilde universitet. TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: GETTY IMAGES OCH PRIVAT ”Målet är att skydda våra äldreäldre.” ”Vi har missat att skydda våra äldreäldre”. Orden kommer från Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten. Alla som har följt deras dagliga pressträffar har hört dem ett otal gånger. Samtidigt har vi sett och förfasats över hur staplarna för antalet döda i covid-19 i Sverige har vuxit i en allt snabbare takt jämfört med för våra nordiska grannar. Många ställer sig frågan om detta beror på att vi hade en felaktig strategi mot viruset? Eller kan svaret helt enkelt finnas i hur det ser ut i omsorgen för våra äldre? Problemet kommer förmodligen att analyseras och utredas när den värsta smittorisken har blåst över. I väntan på resultatet har Omtanke pratat med Tine Rostgaard, professor vid Institutionen för socialt arbete på Stockholms universitet och professor vid Roskilde universitet. Hon har tittat närmare på likheter och olikheter i äldreomsorgen i de nordiska länderna. – I Sverige finns det fler som är 80 år och äldre än i till exempel Danmark. När vi har jämfört statistiken är 5,2 procent av befolkningen i Sverige 80 år eller äldre. I Finland är det 5 procent och i Danmark 4,2. Vi brukar alltså säga att man i Sverige är lite äldre och att det därför är fler som behöver omsorg, säger Tine Rostgaard. En svensk kvinna lever i genomsnitt tills hon är 84,7 år. Motsvarande siffra för Danmark är 83,2 år. Genomsnittsåldern för män är lägre. De lever i genomsnitt 81,3 år i Sverige respektive 79,3 år. I Norge ligger siffrorna närmare de svenska. Har du någon teori om varför snittåldern i Sverige är högre? – Danskarna lever mer ohälsosamt än svenskarna. Vi har haft en högre förbrukning av alkohol och det är fler som röker, än i Sverige. Dessutom var behandlingen av hjärtinfarkt sämre tidigare, men det har dock börjat att rätta till sig nu och på senare år har behandlingarna förbättrats, svarar Tine Rostgaard som kommer från Danmark. Den förbättrade hälsovården avspeglar sig i statistiken, och den danska medellivslängden har på senare år ökat i rask takt. – Något som är likadant för alla länder är att man förväntar sig att det kommer att ske mer än en fördubbling av antalet personer som är över 80 år 2050. Detta innebär att behovet av människor som behöver plats i äldreomsorgen kommer att öka de närmaste trettio åren. Tine Rostgaard skrev en rapport från 2015 för Nordens välfärdscenter, om skillnaden och likheter mellan äldreboenden i de nordiska länderna. I den framgår att det finns ett starkt gemensamt fundament i Norden. Äldreomsorgen i alla länderna omfattar samtliga människor och den är offentligt finansierad. Här är det betydligt fler äldre som får hjälp hemma än i övriga Europa. ORGANISATIONEN AV ÄLDREOMSORGEN skiljer sig tydligt på en punkt jämfört med övriga Europa. På våra breddgrader är ansvaret mer decentraliserat då ansvaret ligger på kommunerna. – Här skiljer sig dock Finland från de övriga skandinaviska länderna. De har en omfattande centraliserad modell där äldreomsorgen nyligen har blivit organiserad i fem regioner. Även om de övriga länderna i Norden har decentraliserat äldreomsorgen så att ansvaret ligger på kommunerna, blir det skillnad eftersom våra kommuner är olika stora. www.ssil.se | 21