Advokaten 1
kommer ut om ungefär sex månader, och jag kan bli
förordnad en månad senare för ett mord, där jag kan förutse att det kommer att ta lång tid, och så en tredje månad är det annat brott. Då kan man ge sig tusan på att dessa sedan krockar, sammanfattar Mikael Nilsson. De övriga advokaterna målar upp samma bild. Samtidigt menar flera av dem att både polisen och domstolarna också blivit hårdare när de sätter ut förhör och förhandlingar. – I frihetsberövade mål kan det ibland vara så att polisen har två veckor på sig att hålla ett förhör, när någon sitter på häktet. Men så ska de prompt hålla det dagen innan det är omhäktning, säger Ulrika Borg. Frida Wallin har samma erfarenhet. Det händer att hon får en förfrågan om att företräda en frihetsberövad klient där förhör ska hållas under dagen. – Jag tackar ja eftersom jag har flera luckor under dagen, men sedan visar det sig att polisen redan lagt in ett förhör klockan nio, då jag är upptagen. Då blir det problematiskt, konstaterar Frida Wallin, som fortsätter: – Även domstolarna har blivit mycket tuffare. Det är helt annorlunda än för några år sedan. Då fick man en förfrågan om olika dagar och vilka som passade. Nu kommer det ofta bara ett mejl om vilka dagar det blir. Lösningen blir då substitution, vilket också domstolarna själva föreslår. Tomas Nilsson, som varit verksam länge, ser också Frida Wallin en stor förändring i framför allt polisens attityd. – För 25 år sedan kunde man nog få tillstånd till kvällsförhör i arresten i Uppsala. Där satt polisen, och så körde vi klockan sex eller under helgen. Det blev en uppoffring för alla, men det finns faktiskt en klient i bakgrunden som har ett önskemål som grundar sig på ett förtroende. Det får man inte glömma, säger han, som tycker att polisen i dag är mer inställd på kontorstider. Möjligen är svårigheterna att tillmötesgå alla aktörer hos polis och domstolar ett Stockholmsfenomen. Frida Larsson i Kalix uppfattar i alla fall polisen som flexibel. Och Mikael Nilsson har full förståelse för domstolarnas problem. – Normalt finns det en lyhördhet från domstolarna, men det är inte lätt att knåpa ihop ett mål med flera advokater och åklagare inblandade och se till så att alla intressen tillgodoses. GÅR ÖVER ÅN Det som framkommit i både domar och i disciplinnämndsbeslut på senare tid, och som för många advokater kommit som en nyhet, är att advokater måste vända sig till rätten för tillstånd att substituera även ADVOKATEN NR 5 • 2021 vid polisförhör. Ulrika Borg beskriver detta som en gammal regel som, fram tills nyligen, inte tillämpats, åtminstone inte i Stockholmsområdet. – Att man ska behöva be om tillstånd för substitution vid polisförhör, det tycker jag är att gå över ån efter vatten. Det upplever jag att domstolarna tycker. Det blir en större administration för dem, säger Ulrika Borg, som upplever att hon fortfarande möts av förvåning när hon frågar tingsrätten om tillstånd att substituera vid polisförhör. Samtidigt försvarar Ulrika Borg, som ingår i Advokatsamfundets disciplinnämnd, de varningar som delats ut till substituerande advokater i år och förra året. – Jag tycker att nämnden har gjort rätt i detta, när den markerar att man inte ska sätta det i system att substituera. För om du väljer en advokat som hela tiden skickar någon annan, då har du ju egentligen inte valt advokat. Det tycker jag inte är juste mot klienten, säger hon. Även Frida Wallin vittnar om förvånade domare när hon begärt substitution under förundersökningen. – Nu senast fick jag till svar från Solna tingsrätt att domstolen inte lägger sig i vem som biträder vid förhör. Andra domstolar fattar ett formellt beslut och har mejlat ut att det krävs beslut, säger hon, och fortsätter: – Från samfundets sida verkar det vara väldigt tydligt, att man måste ha rättens tillstånd även för polisförhör. Men det blir svårt att veta hur man ska förhålla sig när domstolarna ger olika besked. För egen del tar jag det säkra före det osäkra och begär rättens tillstånd varje gång. Jag utgår då från disciplinnämndens beslut, men gör det också för att inte riskera att inte få betalt. 45 ÅR GAMMALT Rätten för en försvarare att, med rättens tillstånd, sätta annan i sitt ställe, är fastslagen i rättegångsbalken. En annan fråga är förstås vem som kan substituera. Enligt den skrivelse som kom till Advokatsamfundet i maj har domstolarna här börjat ändra sin praxis, från att ha accepterat biträdande jurister som substitut, till att kräva att en advokat ska gå in. Tomas Nilsson går till källorna, rättegångsbalken och god advokatsed, för att reda ut vad som gäller. Och han konstaterar att rättegångsbalkens regler faktiskt öppnar för att tillåta andra än advokater att ersätta en försvarare, förutsatt att dessa är lämpliga och det finns särskilda skäl. – Därav drar jag slutsatsen att det i och för sig inte finns något hinder för en domstol att medge substitution till även en biträdande jurist som avlagt juristexamen. För vi har faktiskt inget advokattvång, RB 21 KAP. OCH FÖRARBETEN 5 § Till offentlig försvarare ska förordnas en advokat som är lämplig för uppdraget. Om det finns särskilda skäl, får till sådan försvarare utses någon annan lämplig person som har avlagt de kunskapsprov som är föreskrivna för behörighet till domaranställning. Företrädesvis bör det förordnas någon som brukar förekomma som rättegångsombud vid domstolen. Har den misstänkte till offentlig försvarare föreslagit någon som är behörig för uppdraget, ska denne förordnas, om det inte finns särskilda skäl mot det. 6 § 3 st. En offentlig försvarare får inte utan rättens tillstånd sätta någon annan i sitt ställe. Enligt den utredning (SOU 2014:86) som låg till grund för den senaste ändringen av rättegångsbalken 21 kap. 6 § gäller inte bestämmelsen i tredje stycket under förundersökningen. » 29 29