Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK blinda fläck följden, har alltså
avgörande betydelse för hur vi betraktar domstolens utredningsansvar. I vissa förvaltningsmål har den enskilda parten rätt till ett offentligt biträde, och det sägs ibland att domstolen i sådana mål har ett mindre utredningsansvar. Det bör likväl framhållas att det i teorin inte ska påverka domstolens utredningsansvar om en part företräds av ombud eller inte. Den bärande tanken är att en part aldrig ska riskera att hamna i ett sämre läge på grund av ett oskickligt ombud, jämfört med om parten skulle ha processat själv. Låt vara att det i praktiken säkert blir så att ombudet i många fall fungerar som ett slags regulator för hur pass omfattande behovet av utredningsåtgärder från domstolens sida de facto blir. låt oss nu rikta blicken mot migrationsprocessen, som utgör en del av den speciella förvaltningsrätten. Inom kategorin migrationsmål ryms en mängd olika måltyper, däribland asylmål. Dessa brukar beskrivas som gynnande, eftersom den asylsökande försöker utverka ADVOKATEN NR 5 • 2021 en förmån från det allmänna i form av ett uppehållstillstånd enligt utlänningslagen (UtlL).3 Kategoriseringen har för övrigt även bäring på bland annat bevisbördans fördelning, enligt utgångspunkten att den som ansöker om en förmån har att bevisa sin rätt härtill. Enligt min uppfattning är det emellertid missvisande att enbart beskriva asylmålen som gynnande förvaltningsmål, i och med att asylmål även aktualiserar rättsfölj den avlägsnande i form av avvisning eller utvisning. I detta avseende skiljer sig asylmålen från andra migrationsmål. Anledningen är att den asylsökande befinner sig i Sverige vid tiden för ansökan, jfr 5:18 2 st. UtlL. Det är inte möjligt att från utlandet ansöka om och beviljas uppehållstillstånd på grund av asylskäl.4 När en utlänning ansöker om uppehållstillstånd enligt 5:1 UtlL på grund av asylskäl enligt 4:1–2 UtlL, anhängiggör Migrationsverket samtidigt ex officio frågan om avlägsnande enligt 8:17–18 UtlL.5 Varje asylmål aktualiserar därmed alltid (minst) två alternativa rättsföljder: uppehållstillstånd eller avlägsnande.6 Asylprocessen uppvisar alltså egenheten att en ansökan om uppehållstillstånd kan leda till att myndigheterna inte bara avslår ansökan utan också meddelar ett avlägsnandebeslut. genom att avlägsnandefrågan tonas ner ökar risken för att principen om non-refoulement i asylprocessen inte upprätthålls fullt ut. Principen om non-refoulement är en internationellt vedertagen folkrättslig princip, som innebär att en stat inte får avlägsna en utlänning till ett land, eller till gränsen mot ett land, där denne riskerar att utsättas för allvarliga människorättskränkningar.7 Migrationsverket och domstolarna måste således lägga sig vinn om att inte fatta beslut om avlägsnande i strid med principen om non-refoulement. I detta avseende skiljer sig alltså asylmål från andra typer av migrationsmål, eftersom avlägsnandefrågan enbart aktualiseras i asylprocessen. Och denna skillnad är förstås en konsekvens av att uppehållstillstånd på andra grunder än asylskäl måste ha sökts och beviljats innan inresan till Sverige. GENOM ATT AVLÄGSNANDEFRÅGAN TONAS NER ÖKAR RISKEN FÖR ATT PRINCIPEN OM NON-REFOULEMENT I ASYLPROCESSEN INTE UPPRÄTTHÅLLS FULLT UT. » 41