Energigas 1
Gaskraft › – Utan kylkanaler går det inte att brä
nna ren vätgas, och utan 3Dskrivare går det inte att tillverka sådana här intrikata kyl kanaler, förklarar han. Siemens i Finspång är numera inte bara känt för sin turbintillverkning. Företaget är också en pionjär inom 3Dteknik. Här finns en stor och avancerad 3Dverkstad med totalt 17 stycken 3Dskrivare för komponenter i metall Skrivarna används både i utvecklingsar betet och för att skriva ut vissa utvalda delar till de serieproducerade gasturbinerna. Ge nom 3Dtekniken blir det möjligt att skapa former som annars inte varit möjliga, som de finmaskiga kylkanalerna i vätgasbrännaren. Det går också att ta en gammal brännare, slipa bort brännarspetsen och skriva ut en ny med inbyggt kylsystem. – Brännartoppen måste ändå bytas ut efter 30 000–40 000 timmars drift. Det görs redan i dag med 3Dteknik som en del i vårt serviceprogram, säger Hans Holmström. En kund som i framtiden vill gå över till vätgas kan då få brännaren anpassad till detta. Testkör turbiner med biogas Precis som sina kunder vill även Siemens minska sitt klimatavtryck. I somras tecknades ett avtal med Tekniska verken i Linköping om att använda flytande biogas, LBG, för att testköra turbinerna i Finspång. De första LBGleveranserna väntas efter årsskiftet, berättar provningschefen Rickard Olsson. – Provkörningarna står i dag för cirka 40 procent av vår energikonsumtion och för cirka 95 procent av koldioxidutsläppen, men målet är att få ner koldioxidutsläppen till noll. Biogastest. Gas tur binerna i Finspång ska testköras med biogas efter årsskiftet, enligt provningschefen Rickard Olsson. FOTO: PETER ERICSSON Han öppnar en stor port i monterings hallen och visar en av testriggarna där de färdiga gasturbinerna provkörs. I dag sker det med flytande naturgas från en stor tank utanför byggnaden. Att gå över till biogas är ett av flera projekt som pågår för att minska utsläppen. Ett annat går ut på att utnyttja elen och värmen som alstras vid provkörningarna mer effektivt genom att värma upp varmvatten som via en lagringscistern ska kunna matas ut på fjärrvärmenätet. – Det kommer att bli som en stor termos, säger Rickard Olsson. En tredje åtgärd som utvärderas är att ta hand om gas som förångas i LNGtanken och använda den som fordonsgas för Siemens egna transporter. Planer finns också på att bygga en mindre demonstrationsanläggning för att tillverka vätgas med hjälp av solceller på fabrikstaket. Syftet är att lära sig tekniken och kunna visa upp den för kunder, enligt Hans Holmström. Gasen har en viktig roll Hans Holmström ser en ljus framtid för de medelstora gasturbiner som tillverkas i Finspång och Trollhättan med effekter upp till cirka 60 megawatt. Framtidens energilandskap beskriver han som ett stort pussel med många olika lösningar där gasen har en viktig funktion. Genom att installera ett gasdrivet kombikraftverk som både producerar el och värme kan en stad eller ett industriområde göra sig kvitt olja och kol. Samtidigt får de en kraftkälla som kan balansera den ojämna elproduktionen från sol och vindkraft. – Vill man bygga mycket sol och vind behövs det en balanskraft. Vi märker redan nu att behovet av att balansera mellan dag och natt ökar väldigt snabbt, säger Hans Holmström. MARIE ALPMAN Så fungerar en gasturbin Gasturbinerna är hjärtat i kraftverkets elproduktion. Ett kombikraftverk kan dessutom producera fjärrvärme med hjälp av ånga från en ångturbin. 1/ Luft sugs in och komprimeras i en kompressor. 1 2 2/ Den trycksatta luften förs in i brännkammaren där den blandas med bränslet, exempelvis naturgas, biogas eller vätgas, som förbränns. 3 3/ Förbränningen driver turbinen som är kopplad till en axel som driver generatorn som producerar el. 4/ De varma avgaserna kan tas om hand för att tillverka ånga som driver en ångturbin. Ångkondensen kan i sin tur användas som fjärrvärme. Genom att kombinera elproduktion och fjärrvärme går det att få en total verkningsgrad på över 90 procent. 4 10 ENERGIGAS NR 4 2019