Energigas 1
Forskning & utveckling Så kan biogasen bli en lön
sam affär på gården Långsiktiga samarbeten med kunder och en affärsmodell som värdesätter miljöoch hållbarhetsnyttor. Det är ett par av de faktorer som kan göra gårdsproduktionen av biogas lönsam, enligt en doktorsavhandling från Högskolan i Halmstad. Biogas är mer än bara en gas. Genom att röta gödsel till biogas minskar utsläppen av växthusgasen metan från gårdarnas gödselbrunnar. Dessutom kan biogasen bli ett klimat smart fordonsbränsle och restprodukten an vän das som biogödsel. Dessa mervärden för miljö och hållbarhet är dock svåra att räkna på i lönsamhetskalkyler för gårdsbaserad biogasproduktion eftersom de i dag inte har en prislapp. – I dag är vi inte riktigt framme där man kan ta betalt för samhällsnyttan som är en så stor och viktig del av värdet. Biogas tenderar därför att bli en olönsam affär, säger Niklas Karlsson som är forskare vid Högskolan i Halmstad. Han har i sin avhandling, – Det behövs ett tydligt och starkt sam ar bete mellan biogasproducenter och intressenter som kunder och återförsäljare. Då kan de tillsammans hitta affärsupplägg där de kan prissätta biogasens hållbarhetsvärden. Han lyfter fram ett tioårigt exempel i Västsverige där man har lyckats. Bakom finns ett samarbete mellan ett trettiotal lantbrukare i föreningen Biogas Brålanda, Melleruds och Vänersborgs kommuner samt Trollhättan Energi. – De har lyckats ro projektet i hamn. Trollhättan Energi förband sig att köpa biogas de första fem åren. Då kunde producenterna få ett pris som var tillräckligt högt för att de skulle satsa. Det visar att samarbete är centralt. De involverade hade ett långsiktigt perspektiv och krävde inte att biogasproduktionen skulle ge snabb ekonomisk avkastning, utan tyckte att det kunde vara värt risken med tanke på alla hållbarhetsvärden. som läggs fram i december, undersökt affärsmodeller som också räknar med hur miljömässiga och samhälleliga värden kan bidra till att gårdsproduktion av biogas blir lönsam. Slutsatsen är att det går, med långsiktiga samarbeten. Niklas Karlsson t FAKTA Fem framgångsfaktorer för hållbarhet i ett biogasnätverk: n Ett hållbart perspektiv. n En hållbar affärsstrategi, värdesätta miljö- och samhälleliga värden. n Individer som driver på och kan dra i trådarna på olika håll. n Intressenters vilja och förståelse för att samarbeta. n Säker avsättning. KÄLLA: AVHANDLINGEN DOING WELL BY DOING GOOD 32 ENERGIGAS NR 4 2019 Inspirera till samarbete Niklas Karlsson och hans kolleger har undersökt om de kunde inspirera till ett liknande samarbete i Halland. Exemplet hittade de några mil bort, i Vessigebro, där flera lantbruk sedan 2009 arbetar tillsammans med gemensamma biogassatsningar. Forskarna bjöd in lantbrukarna och andra intressenter till workshops. Syftet var att ta reda på hur förändrade affärsmodeller kunde göra biogasproduktion lönsam. – Lantbrukarna var intresserade, men hade sett att det var svårt att hitta kunder. De upplevde inte heller att det fanns tillräckligt stort intresse och driv på kommunalt och regionalt plan för deras biogassatsningar. Initiativet gav dock resultat. Lantbrukarna gick ihop och ansökte gemensamt om bidrag från Klimatklivet för att investera i en anläggning för uppgradering av biogasen. I december i fjol stod det klart att de får stöd. Marie Mattsson, forskare i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad, har följt satsningen. Hon leder ett Vinnovaprojekt där lantbrukarna i Vessigebro deltar tillsammans med Samarbete. Biogas Brålanda lyfts fram som ett lyckat Vänersborgs kommuner samt Trollhättan energi. högskolan och Falkenbergs kommun. Syftet är att undersöka hur lantbrukssektorn kan bidra mer till en cirkulär ekonomi. – Det är viktigt att få ut budskapet att biogas och biogödsel ingår i ett cirkulärt system. Gården producerar biogas och biogödsel av avfall och restprodukter. Biogödseln kan gå tillbaka till åkern och användas vid ny matproduktion. En kommun kan samla in matavfall som kan bli biogas. Den kan användas som bränsle i kommunens transporter, säger hon. Marie Mattsson Gemensamma strategier I projektet ska hon också undersöka på vilket sätt Falkenbergs kommun kan stötta biogasproduktionen. Ett exempel finns i Kalmar, där länet i en upphandling av kollektivtrafiken angav att de ville ha en viss andel biogasdrivna bussar för att gynna det lokala jordbruket. – Det finns mycket vi kan göra med gemensamma strategier. Alla kan bidra utifrån sina roller. Det gäller att synliggöra biogasen och adressera dem som skulle kunna ställa om till en mer cirkulär ekonomi. Även industrier och andra verksamheter kan köpa fordon som drivs med biogas eller flytande biogas. Det finns många exempel som vi kan jobba mot. Lantbrukarna i Vessigebro har en teoretisk