Energigas 1
Debatt Det kommer att behövas en mix av olika kra
ftslag och en balans mellan reglerbar, planerbar och icke-planerbar kraft för att klara Sveriges elförsörjning fram över. Här har energi gaserna en viktig roll att spela. Det skriver Johan Bruce, energidirektör på SKGS som tagit fram sex förslag till åtgärder för att säkra effektbalansen. Effektbalansen måste säkras H Johan Bruce, energidirektör på SKGS (skogen, kemin, gruvorna och stålet). SKGS arbetar med den svenska bas industrins energifrågor. Debattera Vill du skriva en debattartikel i Energigas? Mejla till: jonas.gustafsson @energigas.se 36 ENERGIGAS NR 4 2019 otet om effektbrist i Sverige har hamnat i skymundan av debatten om kapacitetsbrist i storstadsregionerna. Effektbrist innebär att det vid ett givet tillfälle inte finns tillräckligt med elproduktion för att möta efterfrågan. Kapa citetsbrist i sin tur handlar om att energi och effekt finns tillgängligt på nationell nivå, men att det saknas kapacitet i elnätet lokalt att leverera den önskade elen. Inför de kommande vintrarna ser effektsituationen allvarlig ut. Det beror främst på att två kärnkraftsreaktorer med en sammanlagd effekt på nästan 1 800 megawatt i Ringhals stängs ner under denna och kommande vinter. Sedan 2007 publicerar Svenska kraftnät varje år en prognos på kraftbalansen inför kommande vinter. I årets upplaga konstateras det att Sverige under en så kallad 20årsvinter kan behöva importera 2 600 megawatt redan den kommande vintern och 3 200 megawatt vintern efter det. Kraftbalansen är särskilt svag i de södra delarna av landet. Enligt Svenska kraftnät kommer södra Sverige att behöva importera upp till 10 200 megawatt nästa vinter när endast två reaktorer återstår i Ringhals. Cirka 7 000 megawatt kan under gynnsamma förhållanden överföras från Norrland, medan resterande effekt måste lösas genom import. Ovanstående prognos tar inte hänsyn till ett ökat effektbehov eller en potentiell nedläggning av kraftvärmekapacitet i södra Sverige till följd av den höjda skatten på kraftvärme. Det kommer att behövas en mix av olika kraftslag och en balans mellan reglerbar, planerbar och ickeplanerbar kraft från sol och vind. Varje kraftslag ska bedömas utifrån dess påverkan på systemkostnad, bidrag till driftssäkerhet och dess miljöpåverkan. Med en stor andel ickeplanerbar väderberoende kraft i systemet blir det svårare att planera och hålla effektb alansen i elsystemet. Här har energigaserna en viktig roll att spela. 2. Inför inga nya subventioner som försämrar effektbalansen n I dag byggs landbaserad vindkraft som är konkurrenskraftig utan subventioner. Därför bör man fasa ut elcertifikatsystemet enligt plan och avstå från att utvidga eller förlänga stödet. n Den havsbaserade vindkraften ska bära sina egna Teknikutvecklingen går dock fort även på kraftområdet och det utvecklas lovande teknik för ellagring och flexiblare styrning av förbrukning och produktion. Nya tekniska lösningar ska naturligtvis mötas med öppenhet, men teknikval bör lämnas till marknaden. Elsystemet är komplext och energipolitiken måste anlägga ett systemperspektiv som tar hänsyn till att delarna påverkar helheten. SKGS, som arbetar med den svenska basindustrins energifrågor, har med detta i åtanke tagit fram sex åtgärdsförslag som alla bidrar till att säkra effektbalansen. 1. Värna befintlig kraft som stärker effektbalansen n Säkerställ att åtgärder för vattenkraften är grundade på en genomtänkt avvägning mellan produktionsmål samt klimat och miljömål. Tillsynsmyndigheterna ska följa lagstiftarens intentioner med Energiöverenskommelsen och värna vattenkraftens produktionsförmåga. n Ge Strålskyddsmyndigheten i uppdrag att omgående inleda dialog med kärnkraftsägarna om villkor för att upprätthålla drift i befintliga reaktorer, så att reaktorägarna vet vilka övergångsregler som är möjliga. n Värna kraftvärmen – skattehöjningen från 1 augusti riskerar att leda till en snabbavveckling av kraftproduktion som är särskilt viktig för storstädernas elförsörjning. Situationen har tillfälligt lösts i Stockholm och Malmö genom att nätbolagen tillåtits handla upp produktionsreserver, en kostnad som i slutändan kommer att hamna hos elnätskunderna.