Energigas 1
t FAKTA Siemens Industrial Turbomachinery Var: Fi
nspång och Trollhättan. Anställda: 2 600 samt 600 konsulter. Export. Gasturbinerna säljs över hela världen. FOTO: SIEMENS Gör: Gasturbiner i storlekar från 15 till 60 megawatt. Omsättning: Cirka 10 miljarder kronor. Resultat: Vinst på 1,2 miljarder kronor enligt senaste bokslutet för det brutna räkenskapsåret 2017/2018. Startade: 1913 av bröderna Birger och Fredrik Ljungström under namnet Stal. Har bytt ägare och namn upprepade gånger innan företaget köptes av tyska Siemens 2003. i metall, berättar vd Hans Holmström (t v). FOTO: SIEMENS Dubbel nytta. I kraftverket kan både el och värme produceras. vätgas med hjälp av överskottsel från vindoch solkraft. Tekniken power to gas är under snabb utveckling i exempelvis Tyskland. Där händer det allt oftare att elnätet inte klarar att ta emot all förnybar el under till exempel blåsiga dagar. I stället för att låta överskottet gå till spillo kan det ge vätgas genom elektrolys ur vatten. Vätgasen lagrar energin och kan användas när den behövs eller för att öka utbytet av biometan vid biogasproduktion. Fossifritt stål Det svenska projektet Hybrit har målet att ersätta kol och koks i ståltillverkaren SSAB:s masugnar med vätgas för att minska utsläppen. Deras ståltillverkning står i dag för nästan tolv procent av Sveriges koldioxidutsläpp. Tanken är att vätgasen ska tillverkas med grön vindkraftsel genom elektrolys. Om det lyckas ska det bli världens första fossilfria stål. Projektet har fått stor uppmärksamhet, bland annat presenterades det på klimatmötet i New York i slutet av september. Hans Holmström anser att elproduktion med hjälp av vätgas är en lika viktig innovation. – Jag hävdar att vårt projekt med att gå över och köra gasturbiner på vätgas, kanske med lite inblandning av biogas, är precis lika intressant för världens klimat som Hybrit. Alla de tiotusentals gasturbiner som i dag drivs med naturgas runt om i världen skulle med ganska enkla medel kunna ställas om till att köras på en blandning av vätgas och biogas, förklarar han. – Så det är ingen inlåsningseffekt att investera i den här typen av gaskraftverk. Övergången kommer dock inte att ske över en natt utan i den takt som produktionen av förnybar gas kommer i gång. Brännare. Genom 3D-printning går det att tillverka komponenter till turbinerna i ett enda stycke. FOTO: SIEMENS – Det förutsätter att det finns incitament för att ställa om. Det behöver bli dyrare att släppa ut koldioxid sam tidigt som alternativen behöver gynnas. Annars kommer det inte att hända. Utmaningen med att köra en gasturbin på 100 procent vätgas är att hantera vätgasens egenskaper som ger en mycket snabb förbränning. Jämfört med metan hamnar lågan närmare spetsen på brännaren inne i maskinen. Det blir så varmt att den riskerar att smälta. Pionjär inom 3D-teknik Lösningen har Hans Holmström i en väska. Han packar upp en tung cylinderformad metall kluns med små hål längst upp. Klunsen är en brännare anpassad för vätgas. Innanför hålen går det att skymta en fin tredimensionell struktur. Det är inbyggda kyl kanaler som tillverkats med 3Dteknik. ENERGIGAS NR 4 2019 9 ›