Bumsen 1
man inte vill få in en geting i hjälmen... Tuffa
grabbar. När grabbarna kört färdigt promenerade vi ner till villaträdgården och baxade ut våra motorcyklar. Med litet MotoGP i blodet var vi tillbaka något snabbare i Greiz än gårdagen. Efter duschen blev det några öl, tilltugg och snack om dagens händelser. När ölen var slut vandrade vi ner på staden och hoppades att det fanns något att äta. Annars såg ankorna i parken feta och fina ut. Även denna kväll ekade fotstegen öde mellan husen när man gick omkring. Dock hittade vi en uteservering som hade öppet. Snabbare än Lucky Lukes skugga tog vi ett bord i besittning och beställde mat och öl... Allt smakade utmärkt och kvällen var precis så där varm och ljummen som man bara sitter och njuter av och tycker att livet är för jäkla bra... Vi vandrade runt och kunde på många ställen se tragiska exempel på hus som misskötts till totalt förfall under den kommunistiska tiden.Vi vandrade uppför en lång sluttning där 1700-talsslottet ”Oberes Schloß” ligger. Väl där uppe kunde man njuta av en enastående utsikt över Greiz. Snabbt in med frukost nästa dag och iväg till Sachsenring. Idag är det dagen med stort D. Några kilometer före Sachsenring började köbildningarna, för bilarna! Alla motorcyklar susade bekymmerlöst förbi i vänsterfilen. Alla utom tre vattenkammade laglydiga svenskar som stod i prydligt zick-zackformering i den stillastående kön och såg motorcykel efter motorcykel svischa förbi i vänsterfilen!? Vad f*n! Nu växte vikingahornen ut och vi anslöt oss i vänsterfilens ström av motorcyklar. Märklig känsla att susa förbi kön i 70 km/h på vänster sida och se mötande trafik stå med halva bilen ute på vägrenen. I alla korsningar stod poliser och stoppade bilister samt vinkade fram horder av motorcyklar som strömmade till från alla håll. Har aldrig sett så många motorcyklar på en gång. Mäktigt! Trafikljusen hade ingen annan funktion än att se färgglada ut. Ovanlig känsla för en laglydig svensk när man avslappnat kan köra mot rött ljus och samtidigt vinka till en polis som bara vänligt vinkar tillbaka. Surnade någon bilist till och försökte klämma sig igenom fick han stifta närmare bekantskap med den tyska ordningsmakten, det vill inte säga litet. Här regerade motorcyklarna. Kunglig känsla. Vi snabbade oss bort till husägaren och hoppades att det skulle finnas platser kvar i trädgården. Jodå, tjejen stod där med dollartecken i ögonen och viftade glatt med sin P-skylt. Vi blev visade ut i en rabatt mellan krusbärsbuskar och rabarber. Husägaren var rutinerad och hade sågat upp lagom stora träbitar att ha under sidostödet till alla som skulle parkera på det mjuka underlaget. Vi tyckte det var mycket folk där på träningen, det var inget mot vad som vällde in nu. Entrévakterna fick kämpa så svetten lackade för att hålla takten. Nu var det fullpackat på alla läktare men humöret var på topp. Tävlingarna började i den lägre kubikklassen. Det innebar inte att det var någon söndagskörning. Ingen gav bort en millimeter och förarna kämpade hela racet för att plocka placeringar. I pausen tog vi en runda bland alla matstånd. Tyskar kan det där med rejäl och mycken mat. Och de vet vad utsvultna bikers vill ha. I mängder med matstånd dignade den ena läckra maträtten efter den andra och det doftade ljuvligt vart man än vände näsan. Vi beställde och åt som utsvultna hästar på en havreåker. Nu var det dags för dagens huvudnummer där Rossi, Marquez och Pedrosa skulle göra upp. Racet drog igång och publiken gick igång. Härlig stämning. Var gång klungan passerade jublade massorna och flaggorna vajade. Efter varje passage hördes ett sorl i publiken där åkarnas placeringar och taktik snabbt analyserades. Snart visade det sig vem som var vassast och åkarna spriddes ut med Marquez i ledningen. Så förblev det hela loppet och Marquez rullade ganska obehindrat över mållinjen med näven i vädret. Det var inte bara Rossi, Marquez och Pedrosa som slogs om segern denna dag. Tyskland skulle spela VM-final i fotboll mot Argentina. Vi tänkte att det blir väl att sitta på hotellrummet med en ljummen öl i näven och titta på matchen på en sunkig 15-tums TV. När vi rullade in på torget där vårt hotell låg såg vi till vår stora förvåning att det byggts upp en stor uteplats med en jätte-TV. Mängder av bänkar var utplacerade och obligatoriska ölvagnar stod strategiskt utplacerade. Vi funderade på om det skulle komma någon och titta. Än hade vi inte sett mer än 30 personer i staden på två dagar. Dusch, mat och öl, sedan begav vi oss ner till torget för att se om det dykt upp någon förskrämd tysk. Öh? Hela torget var fullpackat med glada människor som var målade i de tyska färgerna och som bar på flaggor i alla storlekar. Tjejerna i ölvagnarna hade fullt upp med att fylla tomma glas och stämningen var allmänt munter bland folk. Tre skåningar gick runt och gapade samt undrade om någon bussat in folk till staden och tvingat dem att vara ute. Matchen rullade på utan några större händelser och alla satt väluppfostrat på rad i bänkar utan att göra för mycket väsen av sig. Många småpratar i grupper, andra surfar litet på sina mobiler. Det blev glesare besök till ölvagnarna och det var t.o.m. de som lämnat torget när matchen närmade sig slutet. BUMSEN 3 – 2015 23 Bumsen 3-15M.indd 23 2015-06-09 23.16 åter lika öde som den varit alla dagar. nbarligen inte på sin första motorcykelträff. isskötts under den kommunistiska tiden. llpackat på alla läktare ret var på topp.