Advokaten 1
Arbetsdomstolen bildades redan 1929 genom tillkom
sten av 1928 års kollektivavtalsrättsliga lagstiftning, lagen om kollektivavtal och lagen om arbetsdomstol. ARBETSDOMSTOLEN Få mål – bevis för att förhandlingssystemet fungerar Arbetsdomstolen är en respekterad instans som har parternas förtroende. Det relativt låga antalet fall som stäms in till domstolen kan tolkas som att kollektivavtalens regler om förhandlingar innan rättslig prövning fungerar. FOKUS: ARBETSRÄTT I FÖRÄNDRING A rbetsdomstolen, AD, bildades 1929. Den är en av få specialdomstolar i Sverige och handlägger tvister mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mycket enkelt uttryckt är det bara arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer som får väcka talan i AD, och det ska finnas ett kollektivavtal. Därutöver kan även en arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation, men som har tecknat eget kollektivavtal, själv väcka talan i AD. En arbetstagare som inte är fackligt inte har förhandlat innan. AD som första och sista instans fungerar bra när det har förhandlats formellt innan, kommenterar Dan Holke, till den 1 augusti 2020 vd och chefsjurist på LO-TCO Rättsskydd. ”I alla kollektivavtal finns krav på förhandling och ansluten, eller där den fackliga organisationen inte vill föra medlemmens talan, ska väcka talan i tingsrätt. Motsvarande gäller för en enskild arbetsgivare som inte är medlem i en arbetsgivarorganisation, eller som är medlem men där organisationen inte vill föra arbetsgivarens talan i AD – då måste talan väckas i tingsrätten. Efter handläggning i tingsrätten finns möjlighet till överprövning i AD, där prövningstillstånd krävs. – I alla kollektivavtal finns krav på förhandling, och tvistefrågan måste ha förhandlats innan en tvist får föras till AD.” cathrine lilja hansson FÖRHANDLINGSLÖSNINGAR OCH ENIGA DOMAR Kollektivavtalen har en central roll i den svenska arbetsmarknadsmodellen och både arbetsgivare och anställda är i mycket stor utsträckning organiserade. År 2018 arbetade 83 procent av alla privatanställda i företag som var anslutna till en arbetsgivarorganisation. Nästan nio av tio anställda i Sverige omfattas av kollektivavtal och närmare sju av tio är medlemmar i en facklig organisation. Även om medlemsantalet har minskat sedan 1990-talets mitt, tillhör Sverige de länder som har högst fackanslutning i världen. Eftersom organisationsgraden är så hög innebär kollektivavtalens förhandlingsregler att de flesta tvister på svensk arbetsmarknad löses genom tvisteförhandlingar. – AD omfattar hela riket och det låga antalet mål, cirka 300 per år, talar för att förhandlingssystemet för att lösa tvister fungerar. Arbetsrättsområdet är i stor utsträckning praxisstyrt. Att tvistefrågan måste ha förhandlats innan en tvist får föras till AD. Eftersom det har genomförts förhandlingar, oftast både på central och lokal nivå, är tvisten till viss del utredd. Förenklat uttryckt blir då AD tredje instans för A-mål, säger Cathrine Lilja Hansson, ordförande och administrativ chef vid Arbetsdomstolen. – Jag tycker att dagens system fungerar bra, med tingsrätten som första instans när det inte finns kollektivavtal, det kan behövas en första instans när man ADVOKATEN NR 6 • 2020 det i rätten finns personer som kommer från parterna på svensk arbetsmarknad och har stor erfarenhet av arbetsmarknadsfrågor, kollektivavtal och förhandlingar leder till att domstolens avgöranden får stor legitimitet. AD har få mål med skiljaktiga meningar. En annan fördel är naturligtvis att en specialdomstol utvecklar specialkompetens inom ett antal rättsområden, säger Cathrine Lilja Hansson. Hon understryker att tanken bakom att domstolen är partssammansatt och har arbetstagar- och arbetsgivarledamöter är att de ska tillföra sina kunskaper, inte att arbetstagaren eller arbetsgivaren ska ha sin representant i domstolen. Om målet exempelvis rör en arbetstagare som är medlem i Industrifacket Metall får inte en ledamot på arbetstagarsidan komma från just Industrifacket Metall. MÅLSTATISTIK AD får in cirka 300 mål per år varav cirka 40 procent är överklagade mål, så kallade B-mål. Just nu finns 100 pågående mål. Domstolen har inga höga balanser. År 2019 var medianåldern, för avgjorda mål efter dom eller särskilt uppsatt beslut, 12 månader för A-mål och 8 månader för B-mål. Åtminstone A-mål blir i normalfallet slutligt avgjorda snabbare än om det skulle vara fråga om ett treinstanssystem. » 27 27 FOTO: FANNY SCHERTZER / CC BY 3.0