Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK – en omöjlig ekvation? ningen är
rättssäker i skatteprocessen är det nödvändigt att först reda ut vissa grundläggande förutsättningar för skatteprocessen, eftersom det påverkar vilka förväntningar som kan ställas på bevisprövningen. Dessa grunder förklarar också varför vissa anpassningar behöver göras av bevisrätten när den tillämpas i skatteprocessen. I kritiken som anförs mot skatteprocessen påpekas ofta att den allmänna processen fungerar väsentligt bättre än skatteprocessen. Det tycks också infinna sig en känsla av en rättssäker prövning i den allmänna processen, till skillnad mot skatte processen. För att objektivt diskutera dessa uppfattningar anser jag att det är viktigt att ha i åtanke att skatteprocessen har vissa karaktärsdrag som är ofrånkomliga och som inverkar på såväl den faktiska processen som bevisprövningen. Det kan också till viss del förklara kritiken som framförs i debatten. I min avhandling betonar jag några av skatteprocessens karaktärsdrag som påverkar bevisprövningen (s. 51 ff.). Ett karaktärsdrag ADVOKATEN NR 6 • 2020 är att skatteprocessen är en del av förvaltningsprocessen. Det medför att skatteprocessen inte bara styrs av skatteprocessuella regler, i huvudsak skatteförfarande lagen (2011:1244), SFL. Även allmänna förvaltningsrättsliga lagar som förvaltningslagen (2017:900), FL, och förvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, måste beaktas i skatteprocessen. Därtill behöver den allmänna processens regler och principer tilllämpas när en fråga lämnas oreglerad i de förvaltningsrättsliga regelverken. Ett exempel på en oreglerad fråga är bevisrätten som i stor utsträckning bestäms av 35 kap. rättegångsbalken (1942:740), RB, där bland annat principen om fri bevisprövning stadgas. Tillämpningen av olika regelverk, vilka i huvudsak är ämnade för skilda processer, resulterar i att konflikter mellan regler och principer uppstår när de förväntas samverka inom ramen för samma process. Ett vanligt exempel på en skatterättslig konflikt är balansgången mellan det fiskala syftet, som många gånger grundar de materiella skattereglerna, och rättssäkerhetsintresset där den enskildes intresse värnas. Dessa två intressen talar ofta för olika tolkningar av en regel eller princip. Lägger man därtill bevisrättsliga aspekter på denna konflikt, så når den ännu en dimension. Vilket intresse ska ges företräde och i vilken utsträckning ska bevisrätten påverka hur konflikten löses? Det fiskala syftet och rättssäkerheten är därför också två karaktärsdrag som behöver tas hänsyn till vid bevisprövningen i skatteprocessen. I detta sammanhang blir särskilt legalitetsprincipen med höga krav på en lagbunden rättstillämpning och förutsebarhet, liksom likabehandling, väsentliga. Bör den bevisrättsliga friheten rent av begränsas till följd av legalitetsprincipens krav? Ett annat karaktärsdrag som är centralt och betydelsefullt för bevisprövningen i skatteprocessen är den skatterättsliga utredningen och förhållandet mellan parternas ansvar för densamma. I skatteprocessen har den skattskyldige det primära ansvaret för utredningen. Det fölMEN VAD INNEBÄR EGENTLIGEN EN RÄTTSSÄKER BEVISPRÖVNING I SKATTEPROCESSEN, OCH OM DET FÖREKOMMER BRISTER, HUR SKA RÄTTSSÄKERHETEN STÄRKAS? » 35