Advokaten 1
NYHETER Åldersbedömning var inte kränkning Enligt
Justitiekanslern (JK) fick en ung person inte sina mänskliga rättigheter kränkta i samband med att hans asylansökan prövades och att han genomgick en medicinsk åldersbedömning. Den unge mannen fick sin ålder uppskriven efter en åldersbedömning, men beviljades sedan uppehållstillstånd enligt den så kallade gymnasielagen. Det var människorättsorganisationerna Civil Rights Defenders och Asylrättscentrum som hade gjort anmälan mot staten till JK, eftersom de anser att den asylsökande fick en rättsosäker bedömning av sin ålder som ledde till att han inte fick asyl. JK: god rättssäkerhet i snabbare lagföring Justitiekanslern har under våren 2020 granskat försöksverksamheten med snabbare lagföring i brottmål, som inleddes i norra Stockholmsområdet i januari 2018. Granskningen har fokuserat på rättssäkerhetsaspekter, och har omfattat polisens, åklagarnas och domstolens handläggning. Slutsatsen är att försöksverksamheten fungerar mycket väl utifrån de frågor som Justitiekanslern har fokuserat på. JK har funnit vissa mindre brister, men de har inte påverkat det sammantagna intrycket av en god rättssäkerhet. Obetalda böter ska bli fängelse Det ska bli lättare att omvandla böter som inte betalats till fängelse, föreslår regeringen i en lagrådsremiss. Förslaget innebär att dagens krav på att det ska vara uppenbart att den bötfällde av tredska inte har betalat sina böter ska tas bort. Förutom att ta bort uppenbarhetskravet vill regeringen också byta det ålderdomliga ordet tredska mot trots. Böter ska därmed förvandlas till fängelse om de inte har kunnat drivas in och det beror på trots från den bötfällde. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2021. 8 UPPHANDLING AV ADVOKATTJÄNSTER Bättre uppföljning behövs vid upphandling Hur låga arvoden får en advokatbyrå erbjuda vid en upphandling? Frågan har varit uppe flera gånger i medierna och inom Advokatsamfundet, nu senast under vintern och våren i samband med att Göteborgs-Posten granskat Göteborgs stads avtal med en advokatbyrå. Något vägledande uttalande om priserna är dock inte att vänta. Vid vårterminens sista möte behandlade Advokatsamfundets styrelse en begäran om ett vägledande uttalande om prissättning vid upphandlingar. Styrelsen valde dock, precis som för två år sedan när frågan också väcktes, att avstå från ett uttalande. Advokat Eva-Maj Mühlenbock är vice ordförande i Advokatsamfundet och en av Sveriges ledande experter inom offentlig upphandling. Hon pekar på flera skäl till att det inte är möjligt LÄS MER Offentlig upphandling och frågan om konkurrens genom lågt pris behandlades i ett fokus i denna tidskrift år 2018 (nr 7). Flera advokatbyråer vittnade då om att det förekom priser långt under timkostnadsnormen i offentliga upphandlingar. Som svar på frågan om det FOKUS: OFFENTLIG UPPHANDLING En tidskrävande väg till spännande uppdrag Offentliga uppdrag är ofta stora och långsiktiga. Men vägen dit, via anbudslämnande i offentliga upphandlingar, kan vara både krävande och frustrerande. Advokaterna berättar om spännande, komplexa uppdrag. Men myntet har en baksida i form av långa frågelistor att besvara och ibland svårbegripliga krav. TEXT: ULRIKA ÖSTER för styrelsen att ange exakta och särskilda belopp för vad som är skäligt arvode. – Sannolikt skulle det innebära ett brott mot konkurrenslagen och i sig strida mot våra etiska regler. Prissättningen är och måste förbli ett konkurrensmedel även avseende offentliga upphandlingar, säger hon. Enligt Eva-Maj Mühlenbock finns de stora problemen inom upphandling av advokattjänster, och övriga konsulttjänster, snarast i svårigheterna att utvärdera kompetens och kvalitet. – Ofta är de angivna kraven så allmänt skrivna att många byråer känner sig manade att ange att de uppfyller samtliga angivna kompetenskrav, med resultatet att själva utvärderingen sedan enbart kommer att handla om lägsta pris, konstaterar EvaMaj Mühlenbock, och fortsätter: – Byråer anger att de ofta avstår från att lämna anbud när enbart priset utvärderas. Byråernas särskilda kompetens får ingen betydelse. Risken finns att den upphandlande myndigheten får betala för byråns upplärning, och att resultatet blir ett högre pris i slutändan trots låga timarvoden i själva anbudet, påpekar Eva-Maj Mühlenbock. – I en del fall som på senare tid har uppmärksammats finns dessutom anledning att misstänka att antalet timmar i sig har ”saltats”. Detta är mycket alarmerande och bekymmersamt. Om detta skulle vara fallet är det till att börja med oseriöst och kanske till och med brottsligt. Det strider självklart mot våra etiska regler och måste stävjas, säger Eva-Maj Mühlenbock. eva-maj mühlenbock pekar också på att uppföljning och kontroll från upphandlande myndighets sida inte fungerar som det borde. – Detta måste prioriteras. Så 30 ADVOKATEN NR 7 • 2018 ADVOKATEN NR 7 • 2018 31 gott som all upphandling sker med allmänna medel, det är oerhört viktigt för allmänhetens förtroende och tillit till det offentliga att dessa medel används på ett klokt och förnuftigt sätt. Detta inkluderar även upphandlade advokattjänster, säger EvaMaj Mühlenbock och fortsätter: – Ytterst är det en kompeär förenligt med god advokatsed att lägga sig så lågt i pris angavs då att advokater verkar på en konkurrensutsatt marknad och att Advokatsamfundet ska vara återhållsamt med att lägga sig i advokaters näringsverksamhet, såvida dessa inte åsidosätter god advokatsed. Det finns inte någon uttrycklig bestämmelse som förbjuder en advokat att ta lägre betalt än vad som utgör skäligt arvode för den tjänst man tillhandahållit. tensfråga, många upphandlande myndigheter behöver hjälp med sina tjänsteupphandlingar. Advokatsamfundets generalsekreterare Mia Edwall Insulander tycker att frågan om låga priser vid offentlig upphandling är ADVOKATEN NR 6 • 2020 FOTO: ISTOCK