Årsskrift 2014 1
kantiga, nu som då, långhåriga och tröga, nu som
då. På sin höjd en etta på stimpmetern. Men den golfhistoriska känslan var varken trög eller fyrkantig. Det rådde närmast eufori i det vackra höstvädret under vår tävling, särskilt bland boråsarna som lade beslag på de tre främsta platserna i spelet om Den gamla klubban, med Claes Armå som segrare. Och den speciella lagmatchen mellan de två ”Sagerklubbarna” Ryfors och Stockholm slutade med seger för hemmalaget. Under den påföljande middagen i Engelska villan blev det fokus på Historien. Efter välkomstord från Dag Larsson, ordförande på Ryfors GK, fick vi lyssna till Birgitta Hagebratt Hurtig och hennes initierade berättelse om Ryfors. Och till Peter Nordwall om den starka kopplingen mellan Ryfors och Stockholms Golfklubb i 1900-talets början. Båda två kan sin historia, Birgitta efter många års guidningar och en bok i ämnet, Peter som medlem i SGK sedan barnsben och arkitekten bakom Ryfors nuvarande bana. yfors bruk kom i släkten Sagers ägo 1827 då det förvärvades av den driftige Gudmund Sager, 26 år, som vuxit upp på Nissafors bruk (där Isabergs Golfklubb ligger i dag). Han var ett födgeni och gav sig i kast med jord- och skogsbruk, smedja, sågverk och omfattande aktiehandel. Han ägde ett ångbåtsrederi och drev ett brännvinsbränneri. Bland mycket annat. Vid sin död 1858 efterlämnade han en stor förmögenhet som hans två minderåriga söner Robert, född 1850, och Edvard, född 1853, då fick ärva. Arvet innebar att de hädanefter kunde leva som ”gentlemen of independent means” även om båda utbildade sig och kom att utöva kvalificerade yrken. Efter Gudmunds död flyttade änkan Josephine med sina två pojkar till Uppsala för att kunna ge dem en bra och ståndsmässig uppfostran och utbildning. Ryfors blev då familjens sommarställe, men driften av bruket fortsatte under ledning av en inspektor. R Robert gick in för en diplomatkarriär medan Edvard valde officersbanan. Båda hade nära band till hovet och blev med tiden överceremonimästare respektive förste hovstallmästare. Ryfors ägde de gemensamt i oskiftat bo. röderna Sager gjorde ofta studieresor ute i Europa och återvände fulla av intryck, särskilt från England. I slutet av 1870-talet inledde de en ytterst ambitiös satsning för Ryfors. De anlitade den berömde engelske trädgårds - arkitekten Edward Milner och dennes son Henry Ernest och gav dem fria händer att anlägga en naturpark som blev hela 375 hektar stor. Nordisk Familjebok (1916) beskrev den som ”en sevärdhet utan jämbördig like i Sverige, ett konstverk i och af naturen”. Denna enastående park måste ha gjort djupt intryck på varje besökare, även på de mest celebra gästerna ur olika kunga- och furstehus. I parken fanns sedan 1879 Sveriges första tennisbana och sedan 1888 landets första golfbana. Även den första kägelbanan och privata biografen fanns på Ryfors. Här levde och vistades de gott, bröderna Sager och deras gäster. Här verkar inget av den nya tidens bekvämligheter och nymodigheter ha saknats. Den som tycks ha utnyttjat den nya golfbanan mest var Edvards hustru Ida som han äktade 1890. Hon var friherrinna, född Fock. Hon är också den som blivit symbol för Ryforsgolfen. Hon står staty vid första tee och är avbildad i Ryfors GK:s klubbmärke. Under familjevistelserna på Ryfors 1897-1899 spelade hon nästan dagligen en rond på banan som nu hade fått nio hål. Det vet vi eftersom alla hennes scorer finns bevarade. I mer än ett sekel låg de undanstoppade i en mapp som dök upp igen helt nyligen. Mer om detta senare. Edvard och Ida Sager kom också att spela en viktig pionjärsroll i Stock holms golfliv runt förra sekelskiftet. Vintertid vistades de i Stockholm och anslöt sig tidigt till den lilla skara entusiaster – herrar Abrahamson, af Kleen och Anckarswärd – som börjat idka golfspel på Ladugårdsgärde i slutet av 1890B 8 ▼