Framtidens VA 1
Bergarbeten under bygget av avloppstunneln vid Mä
larpassagen. FOTO: MIKAEL ULLÉN, STOCKHOLM VATTEN OCH AVFALL ong, och sedan ska det monteras flera stora avloppsledningar” medelutsläpp av fosfor och kväve till Mälaren på grund av bräddningar, före och efter tunnelbygget. Där framgår att utsläpp av kväve ska minska från 47 till 27 kg per år, medan utsläpp av fosfor ska minska från 414 till 237 kg per år. Nödkraft kan hålla i gång pumparna Den nya avloppstunneln har en lutning på 1 promille, alltså en meter per tusen meter, för att vattnet ska rinna med självfall hela vägen. Botten är v-formad för att underlätta vattenflödet. För att undvika att det samlas för mycket sediment, det vill säga att avlagringar fastnar på den lägsta nivån, under Mälarpassagen, leds avloppsvattnet FRAMTIDENS VA 1 2025 på den sträckan genom ett antal rör/ avloppsledningar i tunneln. De kan på så vis spolas rena från avlagringar och slam. Beredskap finns vid nödstopp av pumpstationerna vid Henriksdal för att undvika att tunnelsystemet fylls. Det går att tillhandahålla reservkraft till reningsverken, som innebär att pumpstationerna inte ska stanna. Om det trots allt skulle inträffa och tunneln fylls finns det ett system med nödbräddning av tunneln. Under tunnelbygget kontrolleras inläckaget i tunneln noggrant. Precis som vid alla tunnelbyggen hade Stockholm Vatten och Avfall ett omfattande program för att säkerställa att grundvattennivån inte sänks på grund av tunneln. För att minimera att grundvatten läcker in i tunneln görs så kallad förinjektering – dvs långa borrhål borras in i berget kring tunneln och tätas sedan med betong. Det återstår en hel del arbeten innan avloppstunneln kan driftsättas. I de delar av tunneln där avloppsvattnet rinner fritt utförs först bottenrensning med efterföljande fyllning och slutligen gjuts en betongvagga i botten av tunneln. I Mälarpassagen ska en väg byggas och tunneln kläs in i betong, och sedan ska det monteras flera stora á 29