Framtidens VA 1
Bortplockat skräp som spolats ner och fastnat i l
edningsnäten. FOTO: PRESSBILD Klara Westling är miljöexpert hos Svenskt Vatten. FOTO: JOHAN BÄVMAN Fulspolning är ett ständigt återkommande problem för reningsverk över hela landet. Det är inte bara i pumpstationerna och ledningarna som det nedspolade skräpet fastnar. Det skapar också stora problem i reningsverken. En större mängd fångas visserligen upp i grova rensgaller men en del skräp kan fortsätta vidare in i reningsverken där det fastnar i pumpar eller omrörare som används i reningsprocessen. – Det gör att de antingen stoppar eller går sönder och behöver renoveras. Ibland måste man också pausa hela reningsprocessen för att ta bort det som har orsakat stoppen. Det här är så klart mycket kostsamma processer, säger Klara Westling. Skräpet täcker även för luftningsutrustning som används i den biologiska reningen och försämrar tillgången till syre för mikroorganismer och bakterier FRAMTIDENS VA 1 2025 som bidrar till att rena vattnet. Enligt Svenskt Vattens beräkningar rensas ungefär ett kilo skräp per person och år i reningsverken i Sverige. Men skräpet är inte bara ett hot mot dyrbar utrustning i va-systemen och reningsverket. Det utgör också ett hot mot sjöar och vattendrag. Bräddningar, det vill säga tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten, sker oftast vid kraftiga regn. Ledningssystemen är visserligen byggda för att klara regn upp till en viss storlek men vid extrem nederbörd klarar de inte att ta emot allt vatten. Men skräp i ledningarna förvärrar situationen. – Med stopp eller delvis stopp i ledningsnätet, på grund av att en stor klump ligger i vägen, kan va-systemen inte hantera så pass stora regn som de egentligen skulle klara. Det leder till att systemet behöver brädda tidigare än vad som är planerat, säger Klara Westling. Det orenade avloppsvattnet som kommer ut i naturen innehåller inte bara smittämnen som exempelvis medför att badplatser måste stängas av. Avloppsvattnet medför också övergödande ämnen som fosfor samt á 35