Bumsen 1
DET GLÖMMER JAG ALDRIG MEDLEMMARNAS OFÖRGLÖMLIGA
MINNEN LÅS NÄR NI GÅR! I mitten av 1990-talet köpte en kollega motorcykel. Han kontaktade andra hojåkande läkare på Universitetssjukhuset i Linköping med idén, att de borde göra en resa tillsammans. Redan från början sattes en princip, som därefter behållits: ”Vi skall bo mycket bra och äta ännu bättre.” Historien är inte helt klar, men sannolikt ägde den första resan rum 1995; Vättern runt med en natt på Aspa Herrgård. Idén föll väl ut, och traditionen har därefter aldrig brutits – även om jag tror, att en enda person varit med på samtliga resor, som bland annat gått till Grythyttan, när Carl-Jan basade där, och till Hotell Borgholm, där Karin Fransson – känd från SR P1:s ”Meny” – serverade utsökt mat. Själv köpte jag hoj 2003 och kom med på det årets resa. Den gav verkligen 2004 lobbade jag för, att vi borde utöka resorna till två nätter, vilket sedan dess blivit regel. Under resan 2006 förklarade plötsligt den ursprunglige initiativtagaren, att han skulle lägga av med hojåkandet – och överlämnade initiativet till mig. Följaktligen har jag sedan 2007 arrangerat resorna – och döpte tidigt om oss till ”Läkare Utan Bromsar” (stulen idé från en dansk kollega; ”Laege Uden Bremser” är en roligare ordlek). Att planera dessa resor är ett nöje i sig – som börjar redan under hösten. Att hitta bra ställen att bo och äta på – sammanbundna av trevliga hojvägar och helst utan alltför många upprepningar av tidigare upplevelser – är en uppgift, som inte blir lättare med åren. De senaste åren har någon form av sevärdhet lagts in i resan – Oljeön i Ängelsberg, Skandiamuséet i Lysekil och Marinmuseum i Karlskrona är några exempel. Resorna har förbluffande ofta ägt rum i vackert väder, även om motsatsen roliga – eller så här i efterhand roande – minnen. Vid ett tillfälle körde vi således i hällregn hela den första dagsetappen 22 fram till lunch på Loka Brunn. En av oss var så genomvåt, att han vägrade att köra en meter till – föga förvånande, när termometern på entréns veranda visade + 2 grader! Lyckligtvis har Loka Brunn såväl utmärkt kök som fullgoda spa-faciliteter – inklusive bastu – och de hade inget alls emot att få ett tiotal oväntade gäster. Motorcyklarna parkerades under tak på en veranda – och det är veterligen enda gången, som vi inte fullgjort en planerad dagsetapp. När vi den kvällen tittade på TV-nyheterna, visade meteorologen, hur dagens väder varit. Ett relativt litet, blålila område markerade ett intensivt regn, som under dagen exakt följt vår färdväg! Det var nästan som i skämtteckningen med ett litet mörkt moln, som regnar på en enda person! Det originellaste minnet hittills är från ett år, där första dagsetappen avslutades i kraftigt regn. Ställets chef mötte under paraply och lotsade oss omgående ner i puben för en välkomstöl – traditionsenligt intagen i hojställen – varpå rummen så småningom intogs, och klädbyte ägde rum. Mot kvällens måltid fanns absolut inget att invända: Vacker miljö både inom- och utomhus, omsorgsfullt lagad mat och väl valda viner. Man hade till och med tryckt upp en särskild meny enkom för oss: ”Middag för MC-läkarna på …..” Den ligger fortfarande i min skrivbordslåda: Skagenkanapé, ört- och Philadelphiafylld kycklingroulad med tryffelrisotto och rödvinssås samt mangoparfait med skogsbärssås, färska bär. Måltiden i sig var alltså mer än minnesvärd, men avslutningen var oväntad. Han förde oss åter ner i puben, serverade önskad drink till var och en och tog därefter avsked med repliken: ”Nu drar jag mig tillbaka för natten. Baren är öppen. Ta vad Ni vill – och se till, att dörren slår i lås, när Ni går.” Han hade bedömt oss rätt. Sex män över 50, som åt och drack med både njutning och måtta – och skulle grensla hojarna efter frukost – skulle knappast häva i sig osannolika mängder dryckjom ens från en obemannad bar. Kvällen blev sålunda varken sen eller våt, varpå frukosten morgonen därpå intogs, medan vårsolen strålade in genom fönstret. Efter att ha gjort rätt för oss, grenslade vi hojarna och drog vidare under två mycket vackra vårdagar – men ingen deltagare lär glömma den kvällen. Ställets namn avslöjas inte. Sådana förtroenden är unika. BROR GÅRDELÖF