Piraja 1
ΩSKOLA En folkhögskola är en skola där du studera
r lite friare än på vanliga högskolor och universitet - folkhögskolor riktar sig till alla vuxna över 18 år. Man kan säga att man faktiskt pluggar lite mer på sina egna villkor. SÅ PLUGGAR DU PÅ FOLKHÖGSKOLA ”På en folkhögskola är det lättare att få arbetsro och att verkligen gå in för det man valt att läsa”, säger Linnea, som rekommenderar de som funderar på att söka till folkhögskola att göra det. Men vad innebär det? Vad är skillnaden mellan att läsa på universitet och högskola till exempel? VI REDER UT BEGREPPEN: En skola kan ju kalla sig för i princip vad som helst – det som skiljer dem åt är att vissa har ett tillstånd att ge examen på universitets- eller högskolenivå. Universitet har rätt att utfärda ett forskningstillstånd, medan högskolor måste ansöka om det. Andra skolor delar ut diplom eller certifikat vilket då inte ger några högskolepoäng. PÅ EN FOLKHÖGSKOLA går man ofta på internat, med egna betygssystem och folkhögskolor behöver inte följa någon kursplan eller läroplan. Man behöver inte heller ha betyg från gymnasiet för att få gå på folkhögskola. Högskolor erbjuder eftergymnasial utbildning, så för att läsa på högskola måste man ha klarat gymnasiet. OM MAN REDAN har en del betyg från gymnasiet kan man anpassa 20 NR NR 1 20- 2019 utbildningen och bara läsa det som behövs. Man kan även läsa enstaka kurser, eller läsa varje ämne var för sig och sätta ihop dem till en gymnasieutbildning. Det ger dock ingen särskild inriktning, men det ger behörighet till studier på högskolenivå. Man kan även läsa kurser från högstadiet, ifall man inte har alla betyg från grundskolan som behövs. PÅ FOLKHÖGSKOLOR finns det tre olika typer av kurser; allmänna kurser, särskilda kurser, och övriga kurser. Allmänna kurser är för den som helt eller delvis saknar gymnasieutbildning. Dessa är mellan ett och fyra år långa, beroende på vilka förkunskaper man har – alltså hur många ämnen som fattas. Om man inte är klar med högstadiet kan man även läsa dessa kurser. Ibland kan man även välja inriktning, ungefär som på gymnasiet. FOLKHÖGSKOLOR ANVÄNDER inte samma betyg som gymnasiet, utan har ett eget betygssystem. De ger ett omdöme mellan 1 och 4, där man även kan få halva poäng – till exempel 2,5. Omdömet ges inte i varje enskilt ämne, utan man får ett samlat omdöme som bedömer ens studieförmåga. www.folkbildningsradet. se - info om Studeranderätt på folkbildningsrådets hemsida folkbildningsradet.se//globalassets/ statsbidrag - dokument som beskriver vem folkhögskolan kan få statsbidrag för Sverigesfolkhogskolor.se - är en webbplats för den som vill få ett samlat grepp om utbildningsformen ”folkhögskola” www.framtid.se/yrke/ folkhogskolelarare - yrkespresentation Folkhögskolelärare. www.folkhogskola. nu - kontaktuppgifter till folkhögskolornas gemensam informationstjänst