TIDNINGEN TILLVÄXT Se till att någon kan hämta vir
ket
TIDNINGEN TILLVÄXT Drönare och mobilapp är de nya
skogsverktygen
TIDNINGEN TILLVÄXT Maskin på 350 meter en av värld
ens längsta
KOMMENTAR Världens högsta trähus ligger i Brumund
al i Norge, endast 21 mil från värmländska Grums. Mjøstårnet i Brumundal Mjøstårnet i Brumundal (Ringsaker kommun i Norge) är 85,4 meter högt och därmed världens högsta trähus. Huset rymmer 27 lägenheter på 67–149 kvadratmeter, en badanläggning med swimmingpool, hotell, flera kontor, restaurang och tillhörande allmänna utrymmen. Byggnaden består av 18 våningar och stod färdig i mars 2019. KÄLLA: MOELVEN LIMTRE AS, VOLL ARKITEKTER Korslimmat trä växer så det knakar Svensk träindustri storsatsar på korslimmat trä. Det kan gynna både klimatet och företagens ekonomi. Text Tina Andersson Industri Av alla flerfamiljshus med tre våningar eller fler som byggs i Sverige i dag har 12 procent en stomme av trä. – Potential finns att 50 procent av flerfamiljshusen är av trä 2025, säger Mathias Fridholm, direktör vid branschorganisationen Svenskt Trä. Byggande i trä är klimatsmart. En av teknikerna som möjliggör höghus är korslimning av massiva träskivor. Det kallas CLT eller KL-trä. Tekniken utvecklades av den österrikiska professorn Gerhard Schickhofer. PIONJÄR I SVERIGE var företaget Martinsons i Bygdsiljum i Västerbotten, som producerat KLträ sedan 2003. Under de senaste åren har Stora Enso dragit i gång produktion i Grums i Värmland. Södra har redan en fabrik och har beslutat att bygga en till i Värö i Halland. Setras fabrik i Långshyttan i Dalarna har planerad produktionsstart våren 2020. – Under Mathias Fridholm femårsperioden från 2017 till 2022 kommer Sverige att ha gått från en produktionskapacitet på cirka 20 000 kubikmeter till omkring 300 000 kubikmeter årligen, säger Mathias Fridholm. HAN TROR ATT utvecklingen är bra för den svenska träindustrin. KL-trä ligger ett steg längre fram i förädlingskedjan än sågade trävaror. Det kan innebära säkrare avsättningsmöjlighet på en marknad med mindre svängningar. Han tycker att det ska bli intressant att se hur långt fram mot färdiga byggnader företagen placerar sin affär. – Utmaningen ligger i att de inte är byggföretag utan måste bygga upp den kompetensen, säger Mathias Fridholm. n Är börsen intressant trots elva års uppgång? SEDAN 1990 har svenska aktier i snitt gett mer än 10 procent per år. Det är långt ifrån det glada 1980-talets 33 procent per år, men ändå klart godkänt med tanke på att vi haft en svensk finanskris, en it-krasch och en djup global lågkonjunktur under tiden. Och obligationer har gett i snitt nästan 7 procent per år. Tyvärr kan man inte räkna med sådana siffror framöver. För ränteplaceringar är det uppenbart, då ränteläget är betydligt lägre i dag. Om räntorna stiger blir avkastningen visserligen bättre på lång sikt, men på kort sikt tappar obligationer och långräntefonder i värde. ÄVEN FÖR AKTIER måste man räkna med lägre siffror, men här är skillnaden inte lika dramatisk jämfört med de senaste 30 åren. Vi räknar med att svenska aktier kan ge runt 8 procent per år i snitt de kommande tio åren. Men mycket kan hända som omkullkastar den bedömningen, det kan bli både betydligt bättre och betydligt sämre. Det är till exempel troligt att vi får minst en rejäl lågkonjunktur under den kommande tioårsperioden. Men runt 8 procent per år i snitt kan vara en rimlig förväntan. Vad ska man då tro om andra aktiemarknader? Amerikanska aktier är högre värderade än de flesta andra. Befogat, påstår många, med tanke på att USA-börsen har många snabbväxande bolag. Men inga träd växer som bekant till himlen. Om vi antar att värderingen blir mer normal de kommande tio åren räknar vi med att de kan komma att ge en avkastning på ungefär 5 procent per år. Inga träd växer som bekant till himlen. EUROPEISKA OCH JAPANSKA aktier, å andra sidan, är relativt lågt värderade och kan därför väntas ge en lite högre avkastning än den svenska börsen. Tillväxtmarknaderna väntas ge mest, cirka 10 procent per år. På sista raden är aktier fortfarande den tillgång som väntas ge mest på tio års sikt. Och ränteplaceringar, med låg risk på kort sikt, riskerar att ge ett stort minus på längre sikt, när inflationen gröpt ur värdet. Vilken placering som passar dig beror på vilka mål du har och hur stora risker du vill ta. Fotnot: Texten baseras på läget på finansmarknaderna i början av november 2019. MATS NYMAN Placeringsstrateg Handelsbanken Capital Markets many01@handelsbanken.se Tillväxt 11 FOTO: LARS ESKILDSEN
TIDNINGEN TILLVÄXT Danmark – en global exportjätte
på frammarsch
TIDNINGEN TILLVÄXT Så länge man är i livet kan man
styra det mesta själv.
TIDNINGEN TILLVÄXT 6 miljoner ägg äts i Sverige –
varje dag
TIDNINGEN TILLVÄXT Tränar helst i skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Olika ersättningar vid olika ma
rkintrång
TIDNINGEN TILLVÄXT Harplinges gröna guld
TIDNINGEN TILLVÄXT Anna-Karin Hatt om sina huvudfr
ågor
TIDNINGEN TILLVÄXT Flera saker avgör hur mycket ma
n får låna på sin fastighet