TIDNINGEN TILLVÄXT Se till att någon kan hämta vir
ket
TIDNINGEN TILLVÄXT Drönare och mobilapp är de nya
skogsverktygen
TIDNINGEN TILLVÄXT Maskin på 350 meter en av värld
ens längsta
TIDNINGEN TILLVÄXT Danmark – en global exportjätte
på frammarsch
TIDNINGEN TILLVÄXT Så länge man är i livet kan man
styra det mesta själv.
TIDNINGEN TILLVÄXT 6 miljoner ägg äts i Sverige –
varje dag
TIDNINGEN TILLVÄXT Tränar helst i skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Olika ersättningar vid olika ma
rkintrång
● 4. Juridiken ala för skräpet Några av Hans-Erik
Mårtenssons noteringar Augusti 2015 ● Fann en gammal Audi utan registreringsskyltar mitt på vändplanen på en skogsväg som Holmen och vi äger. Bilens ägare är en tjeck som lämnat landet. Polis, miljökontoret och bärgningsföretag får köra 17 mil vardera och vändplanen är obrukbar under tre månader. Augusti 2017 ● Bärplockare har slagit läger på vägen. Vi hotar med polisanmälan och bärplockarna städar bort möbler, kylskåp, bildelar och skräp. Augusti 2019 ● Jaktlagets älgtorn har flyttats för att man velat ta underlagen, som består av plankor. Resterna hittas vid eldplatsen, liksom en del skräp. 3 steg vid intrång Om du blir utsatt för ett intrång där någon aktör bedriver kommersiell verksamhet på din mark bör följande åtgärder vidtas: 1. Ta reda på vem som är huvudman. 2. Skriv ett avtal med den aktuella huvudmannen.* 3. Se till att få juridisk hjälp om situationen blir ohållbar. * Använd till exempel LRF:s checklista på vad som bör finnas med i ett avtal. FOTO: MARIA BOSTRÖM Nedskräpning är brottsligt – gör en polisanmälan Det är inte allemansrätten utan kringliggande lagstiftning som behöver ändras vid överutnyttjande. Det anser Nils Hallberg, miljörättsjurist vid Naturvårdsverket. Text Tina Andersson POLISANMÄLAN ÄR DET verktyg som står till buds för markägare som drabbas av problem i samband med kommersiell bärplockning. Allemansrätten tillåter kommersiell verksamhet på annans mark, men det är under förutsättning att den inte stör eller förstör naturen. Att sätta upp permanenta läger utan markägarlov, köra olovligt i terrängen, skräpa ned och liknande bryter mot gällande lag och ligger utanför vad allemansrätten medger. – Effekterna av överutnyttjande ska snarare hanteras i all kringliggande lagstiftning. Vi kan inte ändra i allemansrätten för att reglera sådant som redan är brottsligt, säger Nils Hallberg. Om någon exempelvis skräpar Allemansrätten Tack vare allemansrätten kan alla röra sig fritt i den svenska naturen. Men det finns vissa sa ker du måste tänka på när du är ute. Allemansrätten innebär både rättigheter och skyldigheter. upp vägspärrar överallt. Det skulle försämra den egna livskvaliteten. Den är redan påverkad av sönderkörningar, sopor och att det knappt finns bär att plocka för ortsborna. – Man ska vara rättvis och säga att det kommer in pengar någonstans i landet från den kommersiella bärplockningen på annans mark, men det är inte i första hand lokalt, säger HansErik Mårtensson. n Träd blir äldre än människor Debatten om skogsbruket präglas emellanåt av höga tongångar och en viss ickeförståelse för skogslandskapets dynamik. Den som inte har ett historiskt perspektiv på dagens skogsskötsel kan tro att landskapet är statiskt, vilket det inte är oavsett om det finns ett skogsbruk eller inte. ned faller det under miljöbalken. Kör man på fel ställen är det terrängkörningslagen som går in. Vid skadegörelse används brottsbalken. Om man tältar för länge utan lov Om man inte har tecknat något kollektivavtal är det ändå möjligt att anlita bärplockare, men det är en rad olika villkor som måste vara uppfyllda. Man måste erbjuda lön och anställningsvillkor som är i nivå med svenska kollektivavtal eller vad som är brukligt i yrket eller branschen. Facket (Svenska kommunalarbetareförbundet) ska också ges tillfälle att kallas det självtäkt eller egenmäktigt förfarande. EN KOMPLIKATION ÄR att lagstiftning blir föråldrad. Den släpar alltid efter lite grann, förklarar Nils Hallberg. Han anser att det därför kan finnas behov av att uppdatera den kringliggande lagstiftningen för att möta effekterna av aktiviteter som faller utanför allemansrätten. – Om inte de verktyg lagen ger fungerar bör man göra nödvändiga ändringar i dessa. Kommersiell bärplockning som bryter mot lagar är inte allemansrätt och Naturvårdsverket har inte längre mandat att vägleda i frågan, säger han. Både allemansrätten och ägandeNils Hallberg rätten är grundlagsskyddade. Det är två starka intressen som ska skyddas. Allemansrätten gör det möjligt för den stora allmänheten att komma ut i naturen och det är generellt en god sak. Det är inte där det skaver, tycker Nils Hallberg. – Omvärlden gör alltid krumsprång som påverkar sedvanerätt och lagstiftning, säger han. n Bärplockare ska ha avtalsenlig lön yttra sig över anställningsvillkoren. Som arbetsgivare kan man på olika sätt visa att bärplockaren har fått information om arbetsförhållanden, allemansrätt och trafikregler, till exempel genom ett dokument där det framgår att arbetstagaren mottagit den information som man som arbetsgivare har tagit fram. KÄLLA: MIGRATIONSVERKET Lika mycket lövträd som på 1920-talet Sedan den nya skogsvårdslagen kom 1994 och mer miljöanpassade metoder började tillämpas på bred front har andelen död ved, gamla träd och lövträd ökat i svenska skogar. Detta är viktigt för den biologiska mångfalden. Andelen lövträd är nu på samma nivå som på 1920talet. Tillväxt 25
TIDNINGEN TILLVÄXT Harplinges gröna guld
TIDNINGEN TILLVÄXT Anna-Karin Hatt om sina huvudfr
ågor
TIDNINGEN TILLVÄXT Flera saker avgör hur mycket ma
n får låna på sin fastighet