TIDNINGEN TILLVÄXT Se till att någon kan hämta vir
ket
TIDNINGEN TILLVÄXT Drönare och mobilapp är de nya
skogsverktygen
TIDNINGEN TILLVÄXT Maskin på 350 meter en av värld
ens längsta
TIDNINGEN TILLVÄXT Danmark – en global exportjätte
på frammarsch
TIDNINGEN TILLVÄXT Så länge man är i livet kan man
styra det mesta själv.
TIDNINGEN TILLVÄXT 6 miljoner ägg äts i Sverige –
varje dag
TIDNINGEN TILLVÄXT Tränar helst i skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Olika ersättningar vid olika ma
rkintrång
Äganderätten Intrånget avgör ersättningen En fråg
a som markägare ställer sig när de blir utsatta för ett markintrång är förstås: Vilken ersättning har jag rätt till? Det kan handla om utvinning av mineraler på ens mark, inlösen av fastighet, bostadsutveckling eller andra intrång. Text Martin Röshammar EN PERSON SOM kan ge svar är juristen Elinor Alfredsson på Bergsstaten. Det är den myndighet som är ansvarig för minerallagen och som beviljar tillstånd – antingen ett undersökningstillstånd där företaget prospekterar/undersöker berggrunden för att hitta så ka l lade koncessionsmineraler eller en bearbetningskoncession. I det sistnämnda fallet har tillståndshavaren rätt att utvinna och tillgodogöra sig beviljade koncessionsmineral i en gruva. – När vi ska besluta om ersättningsnivån tillämpar vi bestämmelserna i expropriationslagen, fjärde kapitlet. Där finns det reglerat hur man ska bedöma vilken ersättning som ska betalas till markägaren, säger Elinor Alfredsson. OM DET GÅR så långt att det är aktuellt med inlösen av fastigheten eller en del av fastigheten, då är det utifrån en värdering av fastighetens värde, enligt expropriationslagen marknadsvärdet och ett påslag på 25 procent. Men är det annan skada, att det exempelvis har blivit körskador som kostar att åtgärda, då får den drabbade visa vilka kostnader hen har haft. Om tillståndshavaren och markägaren inte är överens i ersättningsfrågan kan tvisten efter ansökan prövas av Bergsstaten. Ersättningsnivån vid expropriering av mark bestäms inte av kommunen utan beslut tas i domstol. Det kan röra sig om bland annat bostadsutveckling, kulturhistorisk bebyggelse eller naturområden som ska bevaras som naturreservat eller nationalpark. Grundtanken med ersättningen är att fastighetsägaren inte ska få sämre förutsättningar än den som inte drabbats och denne ersätts därför med värdet på fastigheten. Sedan 2010 görs även ett påslag på 25 procent av marknadsvärdet, precis som när företag letar efter fyndigheter. NÄR DET KOMMER till formellt skydd av skogsmark gäller den nationella strategin som Skogsstyrelsen, länsstyrelserna och Naturvårdsverket tagit fram. Det rör sig bland annat om biotopskyddsområde och naturreservat. Då får skogsägaren full ersättning, plus återigen 25 procent för intrånget. I de fall naturvårdsavtal tecknas mellan en markägare och staten eller en kommun varierar ersättningen beroende på hur länge naturvårdsavtalet gäller. Den tiden kan variera mellan ett och femtio år. Om avtalet gäller i femtio år ersätts markägaren med 60 procent av rotnettot. Skatteverket menar att ersättning för det man kallar för ”fördyrade avverknings- och tillvaratagandekostnader för skog liksom för avverkning i förtid”, ska ses som skadestånd och därför inte beskattas. Det kan handla om allt från vägar och järnvägar till ledningar och energitorvtäkter. n Skogshistoriska sällskapet fyller 30 år Det var på uppdrag av KSLA (Kungliga Skogs och Lantbruksakademien) som Skogshistoriska sällskapet startades. Syftet med föreningen, som fyller 30 år 2020, är att väcka intresse för skogens historia och ta vara på kunskaper hos dem som är eller har varit verksamma i skogen. 26 Tillväxt När intrång görs får markägaren ersättning, storleken beror på typen av Mer skog i Sverige än någonsin Virkesförrådet på skogsmark, 2 849 800 miljoner skogskubikmeter, i Sverige är just nu större än någonsin tidigare i historien. Varje år tillväxer dessutom skogen med 100 miljoner kubikmeter. Av dessa avverkas cirka 80 procent. Tillväxten är alltså större än den årliga avverkningen. KÄLLA: TIDNINGEN SKOGEN
TIDNINGEN TILLVÄXT Harplinges gröna guld
TIDNINGEN TILLVÄXT Anna-Karin Hatt om sina huvudfr
ågor
TIDNINGEN TILLVÄXT Flera saker avgör hur mycket ma
n får låna på sin fastighet