TIDNINGEN TILLVÄXT Se till att någon kan hämta vir
ket
TIDNINGEN TILLVÄXT Drönare och mobilapp är de nya
skogsverktygen
nik ger träddata 5 frågor till ... ... Jenny Love
bo, biolog och universitetslektor vid Linnéuniversitetet. Hon är en av ledarna för ett fyraårigt projekt om hälsonyttan med att skogsbada. Text Tina Andersson Vad är skogsbad? – Det är ett kravlöst varande i skogen, att ta in skogen med alla sinnen. Står man och blippar på mobilen är det inte skogsbad. Vem är det extra bra för? – Studier visar att det är bra om man känner Varje träds position, diameter, höjd och volym kan mätas. MARKNAD Mobil laserskanning kan i framtiden bli ett sätt att samla in mer exakta träddata i skogen. – Vi tittar på olika alternativ, om man till exempel kan sätta skannern på en skogsmaskin, en drönare eller en ryggsäck, säger Erik Willén på Skogforsk. Text Karin Jansson Skog Skogforsk arbetar tillsammans med Försvarets forskningsinstitut och Sveriges lantbruksuniversitet för att utveckla bärbara system för laserskanning av skog. En teknik som skulle kunna användas i kombination med laserskanning från luften för att ge mer exakta data om både skog och terräng. – Det här är Erik Willén pågående forskning och ingenting som kommer att börja användas inom det närmaste året, säger Erik Willén, som är processledare för digitalisering på Skogforsk. FORSKARTEAMET har testat att gå runt med en mobil laserskanner i skog för att se vilken kvalitet på mätdatan de kan få fram. – Skannern är ungefär 15 centimeter i diameter och fem centimeter tjock, som en stor burk med surströmming ungefär. Vi har gått runt med den fäst på en liten ryggsäck och den mäter bra, även om det är mörkt eller regnar. Den skulle med andra ord kunna fungera dygnet runt, säger Erik Willén. Den mobila laserskannern mäter med en felmarginal på ungefär fem procent. – Det är bra, men 6 Tillväxt det måste också finnas en efterfrågan på den här mätkvaliteten. För skogsindustrin och sågverken finns det fördelar med mer exakta mätningar, så att olika kvaliteter på virke kan sorteras ut i ett tidigare skede, säger Erik Willén. JUST NU TESTKÖRS mobila laserskannrar även tillsammans med en maskintillverkare. Skannern skulle kunna bli en viktig teknisk pusselbit för att förarlösa skogsmaskiner ska kunna läsa av terrängen. – Vi kommer att testa det här under ett par år. En utmaning är att datan tar ganska lång tid att bearbeta fortfarande eftersom det rör sig om stora datamängder. I en skogsmaskin måste det förstås gå snabbt att processa datan och vi jobbar med att försöka korta tiderna, säger Erik Willén. Kan den här tekniken då komma att användas av den vanliga skogsägaren i framtiden? Nja, säger Erik Willén. – Det är ingenting vi utvecklar, men jag kan tänka mig att tekniken kan komma in i våra mobiltelefoner om några år. Då skulle var och en Leica Pegasus är en av de skannrar som testats i projektet. kunna använda den efter behov. Men i nuläget är det främst personer som jobbar med skog och skogsmaskinstillverkare som är målgruppen. n Bild från mobil laserskanner. Färgerna illustrerar olika höjd. FOTO: KATAM Framtidens virkesdata samlas in med laser 5 frågor till ... Varför slutar ni med kemiska snytbaggeskydd? – Många är oroliga för hur de kemiska preparaten påverkar annat i naturen. Massdöden bland bin i Europa är ett exempel på frågetecken. Efterfrågan på kemiska skydd hos oss har fallit i många år, så vi går i takt med marknaden. Vad använder ni i stället? – Vi har jobbat i femton år med att ta fram Conniflex, som är ett skydd av lim och sand som snytbaggen inte gnager igenom. Det är tio år sedan skyddet kom ut på marknaden, så vi har haft tid att se att det fungerar. Jag hade modiga företrädare då, för 10–15 år sedan, och det gör att vi nu kan ligga i framkant. Det är vi stolta över. Det här upplevs nog som en stor skräll, inte minst i andra länder. Hur har nyheten tagits emot? – Det här upplevs nog som en stor skräll, inte ... Roger Johansson, chef för Svenska Skogsplantor. Företaget går över helt till mekaniska skydd mot skadeinsekten snytbagge från och med nästa år. Text Tina Andersson sig stressad. I Japan är skogsbad, Shinrin-Yoku, en certifierad metod för ökad hälsa. Människor mår bättre genom bland annat minskad depression och oro, sänkt blodtryck och förbättrat immunförsvar. Skogsbad kan även ha positiv effekt på typ 2-diabetes. Hur ofta och hur länge ska man göra det? – Vi försöker hitta svar på det i vårt projekt. Roger Johansson FOTO: COWI Utvecklar system för mobil laserskanning l Skogforsk arbetar tillsammans med Försvarets forskningsinstitut och Sveriges lantbruksuniversitet för att utveckla bärbara system för laserskanning av skog. l Syftet med projektet är att utveckla ett mobilt personburet system för automatisk datainsamling i 3D. l Styrkan med laserskanning är att den tredimensionella mätningen av trädstammar runt inventeraren utförs automatiskt och kan användas för att beskriva virkesegenskaper. l Systemet använder ett tröghetsnavigeringssystem för att beräkna rörelsebanan och är därför inte beroende av GPS, annat än vid start- och slutpunkten. Med mobila laserskannrar skulle även mindre aktörer kunna använda metoden och öka kvaliteten på informationen om skogen. FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU l Olika befintliga skannrar har testats under arbetet med att utveckla ett eget bärbart system. KÄLLA: SKOGFORSK FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU Det mobila mätsystemet som användes i projektets senaste studie, publicerad 2018. minst i andra länder. Vi hade Conniflex på 50 miljoner barrträdsplantor förra året och har licensierat ut tekniken även till andra. Sammanlagt behandlades 80 miljoner plantor. Snytbaggen finns i hela södra och mellersta Sverige, och mer i Norrland än många tror. Hur mycket dyrare är det? – Egentligen blir det billigare än ett kemiskt Xxxxxx skydd, eftersom det kemiska skyddet behöver förnyas efter ett år. Conniflexplantan är 5–10 procent dyrare, men skyddet varar i två år. Risk för gnag finns under ungefär två år. Utmaningar i processen? – Skyddet måste vara elastiskt när plantan FOTO: JOHAN HOLMGREN/SLU Genom automatisk datainsamling i 3D detekterar och mäter den mobila skannern trädstammar. Den handhållna COWI Zeb 1 är en av de laserskannrar som testats i projektet. växer. I produktionen ska lagom mycket lim sprutas på och kunna rinna längs stammen. Sedan blåser vi på fina sandkorn med luft och härdar i lufttork. Vi jobbar för att vidareutveckla processen, så att nästa generation skydd ska bli lite billigare och ännu bättre. n Risken för snytbaggeskador är störst i södra och mellersta Sverige, men snytbaggen börjar bli ett allt större problem även i Norrland. Det hade varit bra att kunna ge någon sorts rekommendation, exempelvis 30 minuter 2–3 gånger i veckan, för dem som vill kunna se mätbara hälsoeffekter. Vilken skog fungerar bäst? – Lite äldre skog med höga träd, gärna blandinformation om varje träd. FOTO: KATAM avverka när priset är fördelaktigt. Medelfelet i skogsbruksplaner är cirka 20 procent, med vår teknik är det bara cirka 5 procent, säger Anton Holmström. TEKNISKT SETT ÄR det avancerat när en drönare filmar inne bland träden och samtidigt följer en människa nere på marken. Den typen av inventering görs av Katams egen personal. De kommer ut till det aktuella skiftet med företagets drönare. Om skogsägaren redan har flygfotograferat sin skog kan Katam läsa in fotona och leverera en karta över varje träd i skogen. – De som hittills sett störst nytta med en så här bra överblick I förra numret av Tillväxt, nr 3 2019, berättade Erik Willén, Skogforsk, om mobil laserskanning som ett framtida sätt att samla in träddata. är representanter för plantageskogsbruket. Under det senaste året har vi fått kontakt med skogsbolag i Chile, Brasilien, Laos, Spanien och Portugal, säger Anton Holmström. Svenska skogsägare har framför allt nappat på företagets tredje produkt, en app där skogsägaren själv filmar provytor och får fram mätdata. Den började säljas på marknaden i september. – I Sverige är vi ganska bortskämda med att ha bra koll genom skogsbruksplaner och laserskanning, men det finns alltid någon som vill ha det senaste och tycker att appen är häftig, säger Anton Holmström. n skog. Sikten behöver vara god. Det hänger ihop med vår överlevnadsinstinkt. Miljön blir tryggare om man kan se faror på håll och ändå ha ett träd i ryggen. Tänker man tillgänglighet är tätortsnära skogar intressanta. Vi samarbetar Tillväxt 7 Miljön blir tryggare om man kan se faror på håll och ändå ha ett träd i ryggen. med Växjö kommun, och med hjälp av kommunens tätortsnära skogar vill vi ta reda på mer om hur de ska vara och skötas för att ge trivsel och hälsa. Finns det någon affär i det här för skogsägare? – Absolut! Man kan tänka sig att skogsägare är med och arrangerar eller erbjuder marker till skogsbad med certifierade guider. Många människor vill helst vara en del av ett sammanhang i stället för att göra något ensamma. I projektet försöker vi få fram vad som krävs för att människor ska ta sig ut i skogen för skogsbad. n Skogsbada – att ta in skogen med alla sinnen. Tillväxt 9 Jenny Lovebo FOTO: SHUTTERSTOCK
TIDNINGEN TILLVÄXT Maskin på 350 meter en av värld
ens längsta
TIDNINGEN TILLVÄXT Danmark – en global exportjätte
på frammarsch
TIDNINGEN TILLVÄXT Så länge man är i livet kan man
styra det mesta själv.
TIDNINGEN TILLVÄXT 6 miljoner ägg äts i Sverige –
varje dag
TIDNINGEN TILLVÄXT Tränar helst i skogen
TIDNINGEN TILLVÄXT Olika ersättningar vid olika ma
rkintrång
TIDNINGEN TILLVÄXT Harplinges gröna guld
TIDNINGEN TILLVÄXT Anna-Karin Hatt om sina huvudfr
ågor
TIDNINGEN TILLVÄXT Flera saker avgör hur mycket ma
n får låna på sin fastighet