Svensk Vattenkraft 1
Skånes Vattenkraftsförening konstituerade sig i S
käralid Den 8 augusti samlades skånska vattenkraftsägare i Hässleholm för att bilda en regional vattenkrafts-förening. Det utsågs en interimsstyrelse med Lars Höjrup, Munka Ljungby som ordförande och fem övriga ledamöter. Vid nedan nämnda konstituerande möte fördelades sedan posterna sålunda: Bertil Trobro, Trobrodahls kvarn, Tollarp (vice ordförande), Jan Odby, Lilla Årröd, Tollarp (sekreterare), Suzanne Linge, Röstånga (kassör), Jan Ekman, Osby och Leif Persson, Kvarnvik, Kävlinge (styrelseledamöter). Lars kallade till möte på Skäralid, Söderåsens nationalpark, lördagen den 12 oktober, för att posterna i styrelsen skulle fördelas. Även övriga skånska vattenkrafts- och dammägare inbjöds bl. a. för att betrakta den nyligen invigda fiskvägen, som förenar Skärdammen med Skärån. Det finns ju ett visst intresse att få se hur en krävande länsstyrelse (lst) själv löst problemen kring fiskväg/omlöp. Innan rundvandringen vid fiskvägen informerades vi om anläggningen av skogsekolog Tove Hultberg. Hon talade om att Skärdammen i Söderåsens nationalpark anlagts på 1920-talet enbart för att utgöra en vacker vy åt besökarna på turisthotellet, som också skulle kunna idka fiske. Lst förvaltar nationalparken och man stod inför valet att riva det ca 2 m. höga dämmet eller bygga ett omlöp, för att fiskar och andra akvatiska organismer skulle kunna ta sig längre uppströms i dammen och ån. Man valde lösningen med omlöp för att bevara dammens vackra vattenspegel, men också för att man i dammen hade ett häckande sångsvanspar, vars livsutrymme man ville bevara. I förra numret av Svenska Vattenkraft kritiserade jag såväl utrivning av dämmet som att öppna upp ett omlöp, eftersom båda innebar en ökad möjlighet för spridning av signalkräfta. Före bygget fick lst söka dispens för åtgärder i Natura 2000-område och i nationalpark samt om förändring av landskapsbilden. En MKB upprättades om konsekvenserna av bygget. Lst godkände själv såväl dispenserna som MKB:n. Meningen var att omlöpet skulle se hyfsat naturligt ut med flera meandringar, ha ett djup på 0.3 – 0,5 meter och en längd av ca 200 m. Avsikten är att omlöpet ska ha en vattenföring på 30 l/sek, med avstängningsmöjligheter vid en av broarna. 22 SVENSK VATTENKRAFT #4 2019 Det genomsnittliga fallet i omlöpet är 1 %. som omlöpet vackra vyer. Landskapsbilden har i vart fall inte förfulats genom anläggningen. Höstens nederbörd och kraftigt regn natten före besöket gjorde att vattenföringen i omlöpet var betydligt mer än 30 l/sek. Uppskattningsvis 150 - 200 l/sek. Ungefär mitt på sträckan var ett viloplan, innan omlöpet fortsatte i en starkare lutning. Vid slutet av omlöpet, i anslutning till Skärån nedom dämmet, hade en mindre stock kilat sig fast mellan ett par stenblock tvärs över omlöpet. Troligen rör det sig ”död ved”, som det stigande vattnet fört med sig. Kvistar, grenar och löv hade byggt på så att det uppstod ett dämme av ca 50 cm:s höjd. Roger Nilsson kunde med viss möda, i det rådande vattentrycket, lyfta bort hindret, så att vattnet kunde ta den tänkta vägen ner till Skäråns nedre plan. Omlöpet har stor likhet med de naturfåror som bildar omlöp vid kraftstationerna i Vramsån. Översta bilden visar övre delen av omlöpet medan den understa visar omlöpet nedom viloplanet. Lutningen torde snarare vara 5 – 8 % än 1. Vid tillfället låg flödet på 150 - 200 l/sek., som kan bero på kraftig nederbörd tiden före besöket. Ganska snart stötte man på problem. Då man påbörjade grävningarna upptäckte man en bit ner i marken stenblock, som troligen hamnat där när Skärdalen uppstod. Det hela liknade mest en stenkista, där vattnet rann rakt ner i marken. För att stoppa det var man tvungen att lägga en markduk, innan arbetet kunde fortsätta. I Natura 2000-området påverkades sexton träd varav de flesta fälldes. Träden fick ligga kvar där de föll, för att skapa död ved i vattendraget. 1 500 ton sten har använts och lekgrus har lagts ut på bottnen. Överbliven jord har jämnats ut i området Havsoch vattenmyndigheten har bidragit till anläggningskostnaderna med 800 000 SEK. Enbart markduken kostade 500 000 SEK. Rent estetiskt utgör såväl dammspegeln Översta bilden visar nedre delen av omlöpet i anslutningen till Skärån, sedan Roger Nilsson lyft bort vandringshindret bestående av död ved. Mycket vatten forsar över dämmet, som har en betydligt kraftigare lutning än de låga långsluttande dämmena i Vramsån. Gunnar Olsson, Ugerups mölla Foto Bertil Trobro