Svensk Vattenkraft 1
Gryts funktionalistiska kraftstation från 1936, d
en vänstra på bilden, var den tredje i ordningen här. De två första låg nederst i den höga byggnaden mitt i bilden. Byggnadsstommen i 1936 årsstation utgörs av en pelar-balkkonstruktion i armerad betong med utfackningsväggar av stora glasfönster, ritad av arkitekten Ragnar Hjort. Byggnadens maskineri är utrivet efter 1990 och ny verksamhet har senare flyttat in. Foto BS 1989 turbinen, installerades i rask takt. I staden etablerades till och med en av landets första turbintillverkare, de skottska bröderna Malcolms verkstad, som 1847 tillverkade sin första turbin. Mot sekelskiftet 1900 fanns det vid sidan av Holmens Bruk och mjölkvarnarna en stor mängd textilindustrier i Norrköping utmed Strömmens forsar. Alla ville ta för sig av den begärliga vattenkraften och snart var all fallhöjd utnyttjad - och lite därtill. Trängseln i Strömmen ledde icke helt oväntat till långdragna konflikter kring fallhöjder, utnyttjade flöden och varierande tappningar ur de många verken och dammarna. Så småningom hade ett antal turbindrivna verk etablerats i Strömmen. Under 1916 fanns här inte mindre än 17 verk! Överst låg Drags (1912) och Gryts (1914) Interiör från Gryts kraftstation med två Nohabtillverkade Kaplanaggregat. Eftersom Nohab inte kommit åt licenstillverning av Kaplans turbiner kallades turbinerna i Gryt för "propellerturbiner med löphjulsreglering". Foto BS 1989 kraftstationer, följda av Bergs Bolagsfalls (1912), Ströms övre (1913) och nedre (1892), Bergsbros övre och nedre (1908), Kerstin Pomerinkens (1900), Malcolms (1906), Smedjeholmens (1880-talet), Gamla bros (1892), Reutercrantz (omb. 1899), Järnbrofallets (okänt), Långåsens (1904), Södra verkens (1890), Kråkholmens (1912) och längst ner Knäppingsborgs (1907) kraftstationer, avsedda för direktdrift eller elproduktion. Av de uppräknade verken Bergsbron-Havets kraftstation från 1923 till vänster med ställverk och kontor i den 1923 ombyggda S:t Andreas kvarn (1895) till höger. Kraftstationen vars byggnad ritades av arkitekten Ivar Tengbom, var tillsammans med Gryts och Laxholmens kraftstationer de enda som under senare tid hade särskilda maskinhusbyggnader. Foto BS 1996 SVENSK VATTENKRAFT #4 2019 9