Omtanke 1
AKTUELLT Maskrosbarn tillägnas smycke Edblad har
tagit fram Årets Helping Hand-smycke till förmån för Maskrosbarn. För varje sålt smycke går 50 kronor oavkortat till organisationens arbete för barn som lever i utsatthet. Kostnadsfritt webbinarium med Bo Hejlskov Elvén Den 16 september talar populäre psykologen Bo Hejlskov Elvén om lågaffektivt förhållningssätt på ett webbinarium som Krica arrangerar. Bo Hejlskov Elvén är leg psykolog, föreläsare och författare och har jobbat med hantering av problemskapande beteenden i många år. Han har skrivit ett antal böcker kring beteendeproblem, som ”Npf och socialtjänsten”, ”Barn som bråkar. Att hantera känslostarka barn i vardagen” och ”Beteendeproblem inom HVB- och ungdomsvård”. Den 16 september arrangerar Krica en konstnadsfri morgonföreläsning via Zoom där Bo Hejlskov Elvén talar om hur vi kan hantera problemskapande beteende utifrån ett lågaffektivt förhållningssätt. För dig som jobbar med barn och unga inom socialtjänsten. Metoderna tar utgångspunkt i hur vi hanterar barn, ungdomar och vuxna med beteendeproblem i vardagen, inte i beteendet i sig. Ökad tillgång till specialistvård Den svenska vården för sexualbrottsutsatta brister. Därför har Wonsa inlett ett samarbete med Ersta Sköndal Bräcke högskola och Stiftelsen Stora Sköndal för att blir en nationell aktör för forskning och utbildning, samt behandling och vård till de drabbade. I dag finns endast en svensk specialistmottagning för vuxna som har utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. Det saknas en instans som har i uppdrag att ta hand om den stora grupp vårdsökande som blivit utsatta för sexualbrott och som kan bidra till ökad kunskap på området. – Regeringens satsning är en bra början, men det måste även finnas plats för det icke akuta omhändertagandet. I dagsläget står över 1000 sexualbrottsutsatta i kö för att få adekvat vård och behandling, säger Maya af Geijerstam, generalsekreterare på Wonsa. Läs fler nyheter på omtanke.today Följ oss på Facebook! @omtanketoday 36 | www.ssil.se Smycket lanseras den 9 september och är designat av Ulrika Runius. Varje år designar det svenska varumärket Edblad ett smycke till förmån för en utvald organisation. ”Vi är otroligt tacksamma för att Edblad väljer att lyfta barns utsatthet genom vårt samarbete. Många av barnen behöver stöd för sin situation, vilket långt ifrån alla får idag. Med pengarna som samlas in genom försäljningen av smycket kan vi stötta fler barn. Vår förhoppning är att samarbete även ska leda till att minska tabut i frågan och att fler barn hittar till oss” säger Marlene Lundli insamlingsansvarig på Maskrosbarn. I Sverige har omkring en halv miljon barn minst en förälder som har ett missbruk, psykisk sjukdom eller som utsätter dem för våld. Barnen har en ökad risk att ärva sina föräldrars ohälsa, gå ut grundskolan utan gymnasiebehörighet och utsättas för mobbning. Barnen tar ofta på sig all skuld för att föräldrarna mår som de gör. Barnrättsorganisationen Årets smycke, Vigor, är en liten och glad elefant som står för tillförsikt och hopp. Maskrosbarn har sedan 2005 arbetat med långsiktiga stöd för att förbättra levnadsvillkoren för de barn som växer upp med den här problematiken. Maskrosbarn arbetar även med att öka kunskapen i samhället om hur det är att ha en förälder som mår dåligt, samt bryta stigmat kring det. De kämpar dagligen för barns rätt till stöd och en bättre samverkan i samhället för att se och fånga upp barn som far illa. Henrik har diagnosen DID Dissociativ identitetsstörning innebär att gränsen till verkligheten suddas ut. Henrik berättade sin historia under programserien ”Samtal i St Paul” som arrangeras av Hjärnkoll Stockholm. DID, Dissociativ identitetsstörning är en diagnos som innehåller depersonalisering och derealisering. Man kan ha svårt att se sig själv som person, det är som att hjärnan kopplar bort det som är för jobbigt att hantera. Lika så att verkligheten stängs av, och man får istället hallucinationer. – När jag var 19 år kunde jag helt plötsligt inte se min egen spegelbild. Det var fruktansvärt obehagligt. Det var som att jag inte kunde stå ut med att se mig själv. Det höll i sig i cirka 4-5 månader, berättar Henrik. Han berättade om sin okända diagnos under samtalsserien ”Samtal i St Paul” som Hjärnkoll Stockholm håller. Henrik hade sedan unga år haft ett stort självhat. Han hade alltid fått höra att han var jobbig, dramatisk och stökig. Hans känslor togs aldrig på allvar. Om han ropade på hjälp blev han misstrodd, så när han började höra röster som femåring höll han tyst om det. Det var i 15-års åldern som han snabbt gick från pajas till självmordsbenägen efter att ha blivit kär och inte riktigt klarade av att hantera den känslan. Han fick då komma till BUP. – Där lovade jag att jag aldrig skulle ta livet av mig. Det var det dummaste jag har gjort, för jag tar alvarligt på löften och det löftet gjorde att verkligheten blev helt överväldigande. Jag minns att jag står i skolan och lutar mig mot en vägg. Jag ser på fönstret och går fram och slår sönder det och skär mig med skärvorna, men allt är bara en hallucination. Jag står kvar och lutar mig mot väggen. Det var min första hallucination och det kändes precis som verkligheten. Han led av hallucinationer i 3 år och 8 månader. Han fick också våldsamma anfall, så kallade non epileptic attacks, och en gång fick han ett anfall mitt under en lektion. Då fick han träffa skolkuratorn, som förstod att han behövde hjälp. Men det dröjde att få rätt diagnos, och diagnosen leder också till missförstånd bland utomstående. Först när Henrik träffade en tjej med samma diagnos kunde han börja omvärdera den negativa synen på sig själv. Idag föreläser han för att hjälpa andra i samma situation och sprida kunskap om det ovanliga tillståndet. Foto: Marcus Gustafsson.