Omtanke 1
Hedersrelaterat våld är mer komplext då kvinnan ä
r hotad från flera håll. ”Sanela”, 32 har efter fem månader på skyddat boende hittat en egen lägenhet till sig själv och döttrarna som är 4 och 6 år. ”Sanela” flyttade tillsammans med sin man från Balkan för tolv år sedan. När hon efter ett år ville separera började hoten och våldet. – Han var snäll till en början men efter att min syster skilt sig från sin man började han slå mig dagligen, berättar hon. Hoten blev värre och till slut hotade han med att döda henne om hon försökte lämna henne. När han dök upp med en kniv blev hon livrädd men vågade inte anmäla honom. – Jag tänkte bara på barnen, allting handlade om att skydda dem. Min bror bad mig att inte anmäla för det skulle bara bli värre. Jag var tvungen att klippa all kontakt med min familj och vänner så jag blev helt ensam till slut, berättar hon. MANNEN BÖRJADE KRÄVA henne på pengar, pengar som hon knappt hade. Han hotade med att döda hela hennes familj. ”Sanela” försökte arbeta men han ville inte hjälpa till med barnen så hon slutade. Dessutom var han svartsjuk. 24 | www.ssil.se »Han sa att jag inte fick gå till jobbet för att det fanns andra män där« – Han sa att jag inte fick gå till jobbet för att det fanns andra män där. Inget jag gjorde dög åt honom, säger hon. Hon hade ofta sår och blåmärken efter sparkar, slag och struptag över hela kroppen. Ofta höll hon för sin mun, så att barnen inte skulle höra. TILL SLUT FLYDDE hon med barnen till en kompis som ringde polisen som tillsammans med socialtjänsten tog dem till en lägenhet. Då hade ”Sanela” kontrollerats av sin man i tio år. – Jag var rädd och barnen grät, men jag hade inget val, hem kunde jag inte återvända mer, säger hon. Dagen efter kördes hon till det skyddade boendet. Äntligen fick hon vila och sova och slippa vara rädd hela tiden. – Jag grät mycket de första veckorna och tyckte synd om barnen som hade fått lämna sina kompisar. Jag skämdes mycket också när jag berättade vad som hade hänt mig, säger hon. Tillsammans med personalen på boendet gjorde hon en polisanmälan om olaga hot och misshandel. Hon fick stöd av en advokat när hon lämnade in skilsmässoansökan och ansökte om ensam vårdnad. Sakta men säkert återvände livet och tryggheten växte dag för dag. Efter ett par månader tänkte hon knappt på sin exman som fick kontaktförbud. Efter fem månader var hon redo att tillsammans med döttrarna flytta till en egen lägenhet. – Barnen har räknat ner timmarna tills vi skulle flytta. Barnen har det bra i skolan och jag söker jobb. I framtiden vill jag gå barnskötarutbildning och jobba med barn, men först ska jag läsa klart svenskan. Jag vill bara ha ett lugnt och normalt liv, utan att vara stressad och rädd hela tiden, säger hon. ●