Omtanke 1
Som i andra beroendesjukdomar så har spelberoende
svårt att se sitt problem. na, lånar pengar av farliga personer och begår kriminella handlingar. – Tillslut rasar allt och man förstår att man behöver hjälp. Det enda sättet att bli spelfri är att byta lekplatser, leksaker och lekkamrater, precis som med andra beroenden. Helt enkelt avgränsa sig från allt som har med spel att göra, säger Finn Stenwall. För att förstå beroendesjukdom behöver man förstå hur vår hjärna fungerar. Cecilia Reuterskiöld, behandlingsterapeut berättar: – Hjärnan har inte förändrats sedan människan levde som jägare och samlare. Spelberoende är svårt att upptäcka. Det varken syns, hörs eller luktar. En person som är spelberoende är också duktig på att upprätthålla fasaden och ljuger mer än andra med beroendesjukdom. – Det blir ofta ekonomiska konsekvenser av ett spelberoende. Andra tecken är relationsproblem och psykisk ohälsa. Personen kan vara orolig, stressad, nedstämd och ha svårt att sova, säger Finn Stenwall, behandlingsansvarig på Spelfriheten. Han berättar att spelberoende ofta utlöses av en storvinst. – Om den som spelar vinner mycket pengar kan det göra att denne ökar insatserna och tar större risker. När man vinner så uppfattas det såklart positivt av andra och få talar om förlusterna. De flesta är inte ens medvetna om hur mycket de förlorar och de skulle gissa på mycket mindre. SOM I ANDRA beroendesjukdomar så har de svårt att se sitt problem. De kan tro att bara de skulle få en ordentlig vinst så är problemen lösta. De börjar låna för att spela och får en orealistisk syn på pengar. Det blir en negativ spiral där hela tillvaron tillslut kretsar kring spel, relationerna blir lidande, de kan inte betala räkningarDÅ FICK VI stresspåslag när vi stötte på yttre faror. Det kunde vara någon gång i veckan eller någon gång om dagen som mest. Upplevelsen av fara ger påslag av stresshormoner, som när de frisläpps, ger energi till musklerna så vi kan fly eller slåss. Förenklat kan man säga att när musklerna får arbeta hårt under en tid, som när man springer eller slåss för sin överlevnad, frisläpps dopamin, som i sin tur återställer nivåerna av stresshormoner. När vi sedan samlades kring lägerelden utsöndrades dessutom oxytocin och endorfiner som lugnar hjärnan. Idag får vi stresspåslag många gånger om dagen. – Vår hjärna skiljer inte så mycket på en fulltecknad kalender och en sabeltandad tiger. Det största problemet är dock att vi saknar återbalanseringen av stresshormonerna, återhämtningen. Känslor av skam eller att inte höra till ger också stresspåslag. Förr när vi alltid hade andra människor tätt inpå oss kände vi större lugn, vilket gjorde att vi lättare kunde hantera rädsla och sorg. www.ssil.se | 47